Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 8.45. Schematisk presentation av de olika godstypernas fördelning inom de fyra trattbägarlokalerna Skogsmossen, Skumparberget, Hjulberga och Vallby. 184 Fr e d r i k HAllgren Figure 8.45. Schematic presentation of the different types of fabric among the four TRB sites Skogsmossen, Skumparberget, Hjulberga and Vallby. Code key (= “Kodnyckel”): Sorted fine clay – Sorted medial coarse clay – Calciferous clay – Granite – Gneiss.
skärv-/slipnummer. 8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r SAMMANFATTNING Något om lertäkter På grund av praktiska hinder kunde en planerad lerkartering i området kring Skogsmossen ej genomföras. Man kan dock utgå ifrån att lokala leror för boplatsens behov av råmaterial till kärlframställning och husbygge fanns tillgängliga. Klumpar av klinelera i fyndmaterialet visar att lera av rätt typ, d.v.s. kalkhaltig finlera, var tillgänglig för klining av husväggar, tätning av kransen runt härden etc. Även i fyndmaterialet från kärret fanns rikligt med bränd lera. Leran var kalkfri, sorterad, järnrik med mycket fin struktur (slip 22). Den innehöll sliror av järnhydroxid. Analys visar mycket god överensstämmelse med den keramiska godsleran (figur 8.38). Denna lera hade även utnyttjats för klining av väggar. Uppförandet av en byggnadskonstruktion i offerkärret hade sannolikt samband med de religiösa ceremonier kring denna kultplats. Kanske ansågs den ”vanliga” klineleran inte god nog för ett sådant ändamål. Det är ett rimligt antagande att en betydande täkt med god keramiklera fanns inom räckhåll från boplatsen. Tillgången på en sådan utgjorde en värdefull resurs, som i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n SKÄRVIDENTIF. LERA MAGRING NOTES fyndnummer fyndplats U-teknik, N-teknik sorterad / osorterad (s/o) grov / fin silt sand järnhydroxid järnoxihydroxcidanhop. glimmer kalcium karbonat 1 H 2:B Hj U s m • - + x • x Z x* 15 5 x *vitt. Hom.- 2 H 2:B Hj N s f ++ x + - x Z M Di x* 10 2 x *vitt. Hom.- 3 H 2:A Hj U s m - + x • Z M x* 10 4 x *vitt. Hom.- 4 H 2:C Hj N s f • + x • Z M x* 1k 16 4 x *vitt. M,Z,Bi 5 H 2:C Hj N s f - + x • Z M x* 9 4 *vitt. 6 H 1:A Hj N s f - + x - x Z x* 20 4 x *vitt. med Bi,Z 7 H 1:A Hj N s f • + x • Z M x* 2k 8 3 x *vitt. med Bi+ 8 H 1:B Hj N s f + x + Bi Mu x* 1k 15 3 x+ *vitt. Avvik.gods 9 H 1:B Hj N s f - ++ x + Z M x* 17 7 x *vitt.med M , Z 10 V V N s f • ++ x • x Z M * 1k 8 4 x *gnejs. Vitt. 18 S 133 S.b N s m • ++ + x M- x* 1k 25 7 *ovitt. Q ond.ut. 19 S 1099 S.b N s m • - ++ x • x M, Z x* 10 6 * M+-Z-Bi-Di 20 S 579 S.b N s f ++ • Di x* 10 5 * Bi,M,K, vitt. Tabell XII. Resultat av mikroskopering av tunnslip av keramik från Hjulberga, Eker sn, Vallby, Kil sn, och Skumparberget, Glanshammar sn, Närke, i parallellt och polariserat ljus med förstoringar mellan 25 och 600 X. Symboler: x = förekomst, • = måttlig förekomst, - = sparsam förekomst, + = riklig förekomst, * = hänvisar till kolumnen ”Notes”. Förkortningar: k = korn, omv = omvandlad, ond.ut.= ondulös utsläckning. vitt. =vittrad. Mineral: Bi = biotit, Di = diopsid, K = klorit, M = malm, Mu = muskovit, Z = zirkon. Bergart: Sst = sandsten. växtmaterial övriga observerade mineral granitisk bergart Sst el. kvartsit andel, vol% max.kornstorlek [mm] sliror Table XII. Results of microscopy of thin sections of pottery from Hjulberga, Eker parish, Vallby, Kil parish and Skumparberget, Glanshammar parish, Närke, in parallel and polarized light at magnifications of 25 to 600 X. B = settlement, M = fen. Symbols: x = occurrence, • =medial occurrence, - = sparse occurrence, + = abundant occurrence, * = refer to NOTES. Abbreviations: omv = k = grain transformed, ond.ut. = undulatory extinction, vitt = weathered. Minerals: Bi = biotite, Di = diopside, K = chlorite, M = ore, Mu = muscovite, Z = zircon. Rock: Sst = sandstone. utnyttjades så länge det rätta råmaterialet var för handen. En ”rik” lertäkt kunde exploateras i flera generationer. Merendels är lersedimenten stratifierade i skiktade lager med större eller mindre andel grovfraktioner. Med hjälp av godslerorna i de 14 C-daterade kärlen har en modell av en sådan möjlig lertäkt konstruerats (figur 8.46). Lagerföljden i täkten visar en vanligt förekommande variation inom en sedimentsekvens. Den framhäver också sambandet mellan kärlproduktion och den aktuella utvinningsnivån i täkten, där råmaterialet hämtades. Vid förändringar i råmaterialsammansättningen, såsom exempelvis silthalten i ett lager, ställdes stora krav på hantverkskunnandet inklusive förmågan att förstå och hantera de nya förutsättningarna, som orsakats av utgångsmaterialet. Det gällde att balansera silthalten genom motsvarande förändringar av magringsmaterialet. Sådan anpassning framträder i keramikgodset, varför det kan fastslås, att man inom hantverket på Skogsmossenboplatsen bemästrat ifrågavarande problematik (tabell XI). Det finns analoga exempel från vår egen senare historia före automationen, då det exempelvis fanns ett betydande antal mindre tegelbruk till exempel i Skåne. 185
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 235 and 236:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?