Identitet i praktik - Identity in Practice

more than a mere biological given. Culture, not biology,
constructed and organised kinship. The Iroquois concepts
of kinship were constructed much differently from those
of the Europeans. (Weatherford 1991 s.263)
Morgan tog studiet av Seneca på stort allvar, och han
kom till insikten att det inte räckte att studera deras kultur
utifrån, han var tvungen att leva som en Seneca. År
1846 gick stammen med på att adoptera Morgan, som
en son till en av deras hövdingar och som en medlem av
hök-klanen (Weatherford 1991 s.263). Morgans första
bok, som anses vara den första antropologiska studien i
Amerika, var i realiteten skriven med Parker som medförfattare:
”The collaboration of Morgan and Parker in understanding
Iroquois society resulted in the book League
of the Ho-de’-no-sau-nee, or Iroquois, published in Rochester,
New York, in 1851 . . . Parker wrote long passages of the
book and did all the transcription of political speeches,
as well as all translations for the book. The book listed
Morgan as author, but Morgan dedicated the book to
Parker, asserting on the title page that ’the materials . .
. are the fruit of our joint researches’...” (Weatherford
1991 s.263-264). Att Morgan utelämnade Ely Parkers
namn, trots att Parker skrivit delar av texten var fel. Det
är också fel att förneka Seneca-indianen Parkers bidrag,
genom att påstå att irokesernas släktskapssystem skapades
av Morgan (Kuznar 1997 s.151).
Ett kvartssekel efter Schneider, har antropologer
åter börjat skriva om släktskap som en reell företeelse
(Schweitzer 2000a, Stone 2001, Carsten 2004). Bolyanatz
(2000) är en av dem som ifrågasatt Schneiders påståenden
att antropologer skapar de släktskapsystem de
studerar: ”...I do not eschew terms and concepts such
as ’lineage’ or ’clan’. This is because these terms serve
the purpose of describing large segments of Sursurunga
understandings and behavior in a concise fashion. The
Sursurunga do think and act in terms of constructs such
as lineage and moiety. This is not because I say so, or
because I have been blinded to alternatives. It just is.”
(Bolyanatz 2000 s.11).
Janet Carsten betonar att kinship har en betydelse
också utanför fältet av släktskapsstudier: ”In asking, what
does the study of gender do for the study of kinship, I
also argue that it is time to bring kinship back into gender.
Gender without kinship tends to become trapped in a
rather abstract and arid set of questions that arise from the
way gender itself is constructed as an analytical model.”
(Carsten 2004 s.59). I samma ton kan man argumentera
för att det är tid att återföra kinship i studiet av kultur. Jag
utvecklar detta ämne i kapitel 2.8, i en diskussion av hur
sociala konfigurationer präglar hantverkskontexter där
materiell kultur skapas och reproduceras.
När jag i efterföljande kapitel skriver om människor
under stenåldern, kommer jag att förutsätta att deras
2 ku lt u r, p r A k t i k o c H i d e n t i t e t
konstruktion av familj och släktskap var relaterad till
åtminstone två saker: att barn föds av kvinnor, och att
män är delaktiga när kvinnor blir gravida (Stone 2001
s.4, 6). Utifrån denna utgångspunkt kan den kulturella
konstruktionen ha varierat avsevärt, och säkert har andra
faktorer, som boende i samma hus eller delande av föda
lagad vid samma härd, medverkat till att skapa kinship
(Ingold 1999 s.406, Galvin 2001, Carsten 2004). I vilken
grad kulturella släktskapskategorier varit öppna för förhandling
(Stone 2001 s.17), i vilken mån vertikalt eller
horisontellt släktskap har betonats (Fox 1984), och om
släktskap varit inclusive eller exclusive (Schweitzer 2000c),
är en öppen fråga.
De människor och familjer som bodde ihop i ett
lokalsamhälle benämndes local group eller band av Linton
(Linton 1936 s.209-210). Ett antal lokalgrupper, förenade
av en känsla av gemensam identitet och samhörighet,
benämnde Linton stam:
In its simplest form the tribe is a group of bands occupying
contiguous territories and having a feeling of unity
deriving from numerous similarities in culture, frequent
friendly contacts, and a certain community of interest.
(Linton 1936 s.231)
Linton betonade att ett emiskt perspektiv var viktig för
att identifiera en stam:
The thing which really distinguishes a tribe from a simple
aggregation of bands is the feeling of unity among its
members and the distinctions which they draw between
themselves and non-members. (Linton 1936 s.233)
Sahlins har utvecklat ett perspektiv på segmentär stam
som organisationsform, som har en del gemensamt med
Lintons tänkande (Sahlins 1968). Liksom Linton utgår
Sahlins från det lokala som ett segment av någonting
större. I Sahlins exempel så är byggstenarna familjer,
som ingår i lokala ättelinjer, som i sin tur ingår större
ättelinjer som utgör segment i klaner eller byar, vilka i sin
tur ingår i regionala konfederationer, som i sin tur ingår
i en övergripande stam, och så vidare. En definierande
aspekt för en segmentär stam, enligt Sahlins, är frånvaron
av centralmakt:
We speak of a segmentary system not simply because it is
built of compounded segments, but also beacuse it is only
so built: its coherence is not maintained from the above
by political institutions... (Sahlins 1968 s.15)
Medan det lokala således ingår i ett större sammanhang,
är det likväl det lokala som är centralt vad gäller exempelvis
ekonomi och politik. Det finns således inga
separata ekonomiska och politiska institutioner, snarare
25