Identitet i praktik - Identity in Practice

Figur 10.37. 14C-dateringar från faser av neman, zedmar, och narvakultur
som är samtida med tidigneolitisk trattbägarkultur (Timofeev
et al. 1995, Gumiński 1997, Antanaitis-Jacobs & Girininkas 2002,
Piličiauskas 2002, Eriksson et al. 2003).
Figure 10.37. 14C dates of phases of the Neman, Zedmar, and
Narva Cultures contemporary with the Early Neolithic Funnel Beaker
Culture (Timofeev et al. 1995, Gumiński 1997, Antanaitis-Jacobs &
Girininkas 2002, Piličiauskas 2002, Eriksson et al. 2003).
liksom med bosättningarna från trattbägarkultur i de
närbelägna provinserna Pommern och Chelmno (figur
10.37).
Norr om nemankulturen, i ett mindre område i norra
Polen och i Kaliningrad, finns en annan variant av Forest
Neolithic kallad zedmarkultur (figur 10.15) (Timofeev
1988, 1991, 1998, Timofeev et al. 1995, Gumiński &
Fiedorczuk 1990, Gumiński 1997, 1998). Zedmarkulturens
status som ”arkeologisk kultur” är omtvistad. Vissa
har sett zedmarkomplexet som en variant av nemankultur
(Rimantienė 1992 s.116-119), andra som en variant
av narvakultur (Girininkas 1998), medan Timofeev,
Gumiński och Fiedorczuk betonar zedmarkulturens särprägel.
Zedmarkeramiken utmärks av höga, vasliknande
kärl med smal flat botten (figur 10.38), spetsiga bottnar
förekommer också, men är mindre vanliga (Timofeev
1991 fig. 20, Timofeev et al. 1995 fig. 5). Såväl växter,
krossade molluskskal och krossad sten förekommer som
magring. Till skillnad från vad fallet är med sen nemankultur
så är zedmarkomplexet väldaterat (figur 10.37).
268
Fr e d r i k HAllgren
Figur 10.38. Zedmar kruka från boplatsen Zedmar D (Timofeev et
al. 1995 fig. 5).
Figure 10.38. Zedmar vessel from the site Zedmar D (Timofeev et
al. 1995 fig. 5).
Flera zedmarboplatser ligger i våtmarker och har
tämligen goda bevaringsförhållanden för ben. Från boplatsen
Dudka finns 2300 artbestämda ben från TN I och
1200 ben från fasen som omfattar TN II – MN A, bägge
faserna domineras av fisk, bland däggdjuren dominerar
kronhjort och rådjur. Nötboskap finns representerad
med fyra ben under TN I och 14 under TN II – MN A,
under den senare fasen förekommer också 6 ben från
får/get (Gumiński 1998). Det blygsamma inslaget av
tamdjur ses som ett resultat av kontakter med jordbrukande
grupper längre söderut (Timofeev 1991 s.22-23).
På Dudka hittades också flera fragment av importerade
trattbägare (Gumiński & Fiedorczuk 1990 s.56, 67-68,
Gumiński 1997). Flertalet av dessa är i likhet med trattbägarkeramik
från centrala Polen chamottemagrade,
medan ett fragment har både chamotte och skalmagring.
Magring med krossade skal är ett drag som utmärker
zedmarkeramik och narvakeramiken (se nedan), men
som diskuterats i kapitel 10.1.3, togs denna tradition upp
inom trattbägarkulturen i Chelmno och det är troligt att