Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein, och som nämnts ovan, dyker de första benen från tamdjur upp på ertebölleboplatser i detta område något århundrade innan boskap introducerades i Danmark och Sverige. De äldsta direkta dateringarna av ben från nötboskap från Själland respektive Mälardalen/Bergslagen är närmast identiska. Även med hänsyn tagen till 14 C-dateringarnas standardavvikelse, så pekar resultaten på att den initiala införseln av boskap i Skandinavien ägt rum inom en ganska kort tidshorisont, kanske ett par generationer. Spridningen av boskap och utsäde i Sydskandinavien, Mellansverige och Sydnorge omfattar en mycket vid geografi. Även om fädrift och odling bara togs upp punktvis inom detta område, så antyder den geografiska skalan att avsevärda mängder kreatur och sädeskorn måste ha varit i rörelse för att kunna spridas till så pass avlägsna regioner. De mängder av nötkreatur och får/getter som fördes norrut måste vida ha överstigit de hjordar som fanns tillgängliga bland de sydliga erteböllebosättningarna söder om Östersjön där fädrift först togs upp norr om LBK. En stor andel av boskapen måste därför ha tillskansats från grupper som levde inom det gamla bandkeramiska området längre söderut, antingen från bosättningar från sen lengyel- och rössenkultur, eller från grupper som redan förändrat sina traditioner till det vi känner som tidig TRB, till exempel sarnowogruppen i Kujavien. Det sociala nätverk inom vilket trattbägarkulturens traditioner spreds i Skandinavien var inte en ny skapelse. Som argumenterats för ovan så var det i grunden ett mesolitiskt nätverk som bundit samman regioner med skilda traditioner i århundraden och kanske årtusenden. Vad som förändrades i övergången mot TN var att nätverkets utsträckning i söder omförhandlades och kom att inkludera grupper inom det gamla bandkeramiska området som tidigare exkluderats. Så som diskuteras i kapitel 3 så kan sådana långväga kontakter omfatta exempelvis besök, gåvoutbyte, allianser i krig och exogama giftermålsförbindelser. För människor från exempelvis Mälardalen som ville förvärva nötboskap krävdes dels allianser med individer på kontinenten som var villiga att avvara boskap, dels krävdes förhandlingar om fri passage med de grupper som bebodde de mellanliggande landen, då boskapen sedan vallades eller forslades i båt den långa vägen från Polen eller Tyskland till Mälardalen. Då domestikater introducerades i vidsträckta regioner på kort tid är det troligt att ett betydande antal människor var involverade i värvet att anskaffa boskap och utsäde. Deltagande i de sociala sammanhang, de communities of practice, som formerades i akten att förvärva domestikater måste ha haft en avgörande påverkan på deltagarnas identitet. Introduktionen av jordbruk omfattar dock inte enbart momenten med att anförskaffa och transportera boskap och utsäde. Det krävdes också en teoretisk och 286 Fr e d r i k HAllgren praktisk kunskap om djurhållning, hur man fodrade, hur man mjölkade, hur man översåg betäckningar, hur man assisterade vid kalvning. Det krävdes också kunskap om hur man röjde skog och beredde mark för trädgårdar, hur man planterade utsäde, övervakade de groende plantorna, skördade och beredde säden. En sådan kunskap måste ha förvärvats praktiskt genom lärande i communities of practice som inkluderade deltagare som redan besatt denna kunskap. Exogama giftermålsförbindelser kan ha spelat en nyckelroll i spridningen av praktisk och teoretisk kunskap, då de kan ha medfört att individer uppfostrade inom en viss tradition flyttade till platser där dessa kulturella praktiker inte utövades. Varje sådan flytt innebar en möjlighet att ny kunskap spreds inom den nya sociala kontexten. Långväga exogama giftermål föregås av långväga besök och de följs av en fortsatt kontakt affinala släktingar emellan. Också vid sådana resor kan besökarna ha förvärvat ny kunskap genom deltagande i de ingifta släktingarnas arbetslag. Sentida exempel på sådana scenarios föreligger i de etnohistoriska beskrivningarna av introduktionen av sötpotatis på Nya Guinea (Wiessner & Tumu 1998 s.101- 118, 389-390). Den muntliga traditionen beskriver bland annat hur Aipakaneklanen förvärvade utsädet och kunskapen genom giftermålsförbindelser med Mayuniklanen som redan bedrev odling. Upprinnelsen till händelseförloppet är Mayunis (anfader till Mayuniklanen) besök hos en Aipakane man och hans dotter. Aipakanemannen erbjuder sin dotter som fru till Mayuni. Dottern lär sig odlingens praktik genom att deltaga i jordbruksarbetet i sitt nya hem, för att sedan föra utsädet och kunskapen åter till sin egen klan: The old man told his daughter to go out to get some food early in the morning. At daybreak she took her net bag, went out, and came back with a bag full of earthworms. The young woman cooked the worms and gave some to Mayuni. ”I don’t eat this kind of food,” said Mayuni, ”but I’ll get you some sweet potatoes that I left outside the house. He brought them in and gave some to the old man and his daughter. They cooked the sweet potatoes and found that they tasted very good. ”Since you are young and unmarried, you can take my daughter with you,” the old man offered after they had eaten. Mayuni took the young woman back to his home, and they planted sweet potatoes together. They also brought some vines back to the old man and planted them at his place. That is how sweet potatoes spread to the Suyan area. Before they did not eat sweet potatoes, but only earthworms. (Aiyo Anginape, Mayuni clan, citerad i Wiessner & Tumu 1998 s.106-107)
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i d e n t i t e t u n d e r tidigneolitikum I kapitel 3 nämndes ett exempel från Mohave-indianernas långväga resor, vilka beskrevs som lika intresserade av att lära sig främmande seder och bruk, som de var angelägna om att undvika att utöva dem: ... they were as eager to know manners of other peoples as they were careful to hold aloof from adopting them... (Kroeber 1925 s.727) En sådan attityd kan ha kännetecknat resenärer från Mälardalen och Bergslagen under senmesolitikum. De avstod från att ta upp det keramikhantverk som praktiserades i angränsande regioner. Det trädgårdsbruk som fick en snabb spridning i och med skapandet av bandkeramisk kultur på Kontinenten omkring 5300 f.Kr. spreds inte vidare till jägare-samlarna kring Östersjön. Något förändrades omkring 4000 f.Kr. Främmande seder och bruk som sedan länge varit kända men ej utövats, omsattes nu i lokal praktik. I utövandet omdanades dessa främmande traditioner till lokala kulturella praktiker, vad som kom att bli en inhemskiserad trattbägarkultur. 287
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313: Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315: Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317: Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319: Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321: Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323: Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324: Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?