Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 10.1. Spridningen av tunnackiga flintyxor i Mellansverige. Efter Oldeberg (1952). bättre överensstämmelse med Midgleys karta (kapitel 10.3). 10.1.1 Trattbägarkultur i östra och västra Mellansverige Karaktären på trattbägarbosättningen i Mälardalen och Bergslagen har diskuterats ingående i föregående kapitel, en diskussion som i mycket baserades just på data från några av de nordliga TRB-lokalerna i regionen. Här kommer jag endast att visa på geografin i utbredningen av lämningar av TRB-karaktär. Lösfynd av mångkantiga stridsyxor och tunnackiga flint- och grönstensyxor förekommer frekvent upp till och med nedre Dalälvens lopp, samt mer sporadiskt längs kuststräckan mellan Dalälvens och Ljusnans mynning (figur 10.1, jfr. figur 9.35 och 11.2). Norr därom förekommer endast enstaka fynd. Huvuddelen av lösfynden samlades in kring sekelskiftet 1900 (Welinder 1985 s.15), det vill säga innan begreppet trattbägarkultur myntats (jfr. kapitel 5). Fyndspridningen är således inte skapad av arkeologers förväntningar. Fö- 242 Fr e d r i k HAllgren Figure 10.1. The distribution of thin-butted flint axes in Central Sweden. After Olderberg (1952). rekomst av lösfynd är däremot påverkad av uppodlingsgrad, vilken i allmänhet är lägre längre norrut i Sverige. Problematiken är komplex då det inte bara har att göra med hur omfattande uppodlingen är, utan även vilka typer av marker som är uppodlade, eftersom exempelvis trattbägarboplatser tenderar att vara knutna till vissa marktyper och jordarter (jfr. kapitel 6 och 7). I figur 10.2 redovisas spridningen av nordligt belägna trattbägarboplatser i norra Mälardalen och södra Bergslagen. 14 C-dateringar från de aktuella lokalerna finns redovisade i kapitel 5.1. Den kända förekomsten av trattbägarboplatser är behäftad med källkritiska problem då flertalet lokaliserats antingen genom riktade forskningsinsatser i begränsade geografiska områden, eller i samband med inventeringar i samband med byggprojekt. I huvudsak sammanfaller dock boplatsernas spridning med lösfynden. I områden där boplatser tidigare saknats trots förekomst av lösfynd har riktade inventeringar lokaliserat boplatser (Hallgren under arbete). Liksom är fallet generellt i Mälardalen, så återfinns de nordliga boplatserna dels på sandmarker i anslutning till åsarnas sträckningar i det (kustnära) inlandet, dels
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum Figur 10.2. Trattbägarboplatser i norra Mälardalen och södra Bergslagen: 1. Vallby, 2. Hjulberga, 3. Stenstorp, 4. Tjugestatorp, 5. Skumparberget, 6. Skogsmossen, 7. Fågelbacken, 8. Dalkarlstorp, 9. Nyskottet, 10. Kallmossen, 11. Anneberg, 12. Bålmyren, 13. Västeräng, 14. Norrfäbovägen, 15. Lilla Gävsjö. Kartan återger en ungefärlig tidigneolitisk strandlinje (45 m.ö.h.), i södra delen av kartan var den faktiska strandlinjen lägre, i norr var den högre, jfr. figur 5.2. Höjdreliefen återges i gråskala med 10 m distans i intervallet 45-345 m, land över 345 m återges i svart. Isälvsavlagringar återges i grönt, grovmo, sand och grus i orange, vattendrag och sjöar i ljusblått. i direkt strandbundna lägen längs hav och vattendrag. Fynden från landvända boplatser visar i vanlig ordning på verksamheter associerade med odling och fädrift, fynden från strandboplatser visar på fiske och säljakt. Mot bakgrund av diskussionen i kapitel 5-9 erhålls en bild av hur människor röjt åkrar och betesmark i urskogen kring de landvända lokalerna också i norra Mälardalen och Bergslagen. Man har sått och skördat säden, man har drivit fä på bete, man har täkttagit lera och tillverkat trattbägare, kragflaskor och lerskivor, brutit sten i klyft och tillverkat arbetsyxor, stridsyxor och malstenar. Man har också jagat småvilt och fiskat, man har gett sig på säljaktsexpeditioner i skärgården. På öar i skärgården Figure 10.2. Funnel Beaker Culture sites in Northern Mälardalen and Southern Bergslagen: 1. Vallby, 2. Hjulberga, 3. Stenstorp, 4. Tjugestatorp, 5. Skumparberget, 6. Skogsmossen, 7. Fågelbacken, 8. Dalkarlstorp, 9. Nyskottet, 10. Kallmossen, 11. Anneberg, 12. Bålmyren, 13. Västeräng, 14. Norrfäbovägen, 15. Lilla Gävsjö. The map displays an approximate Early Neolithic coastline set at 45 m.a.p.s.l. (Figure 5.2 gives a more accurate picture of a synchronous coastline). Land between 45 m.a.p.s.l. and 345 m.a.p.s.l. is shown in shades of grey with a 10 m. interval, land over 345 m. is shown as black. Glaciofluvial sediments are displayed in green, coarse silt, sand and gravel are displayed in orange, water courses and lakes are displayed in light blue. har man även ägnat sig åt ritualer kring begravningar, där kremering och hantering av brända ben tycks vara ett återkommande tema. Det går inte att förstå kustbosättningen från tidigneolitikum i norra Mälardalen och Bergslagen utan att ta hänsyn till inlandsbebyggelsen, lika lite som att inlandsbosättningen kan förstås utan att man beaktar nyttjandet av kusten och skärgården. Den tidigneolitiska trattbägarkulturens nordliga randbygd är jämförelsevis mindre utforskad i västra Mellansverige jämfört med Mälardalen. Lösfyndens spridning indikerar en trattbägarbebyggelse som sträcker sig upp till Västergötland och Bohuslän samt in i sydligaste delarna av Värmland och Dalsland (figur 10.1 och 11.2). 243
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?