Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

8.3 Trattbägarnas kärlform Eva Koch har publicerat en omfattande studie av keramikmaterialet från trattbägarkultur i Östdanmark (Koch 1998). Arbetet behandlar i detalj alla våtmarksfynd av trattbägarkeramik i östra Danmark, men tar också upp en rad viktigare boplatsfynd från Danmark och Skåne. Kochs utgångspunkt är trattbägarnas kärlform, vilken visas vara oberoende av storlek. Genom att standardisera kärlprofil i förhållande till kärlhöjd, kan trattbägarna delas in åtta formgrupper (Koch 1998 s.67-75, jfr. Nordström 1972 s.68-74, pl. 7-22, Hulthén 1977a s.11, 76-81, Lindahl et al. 2002). Efter det att Koch kategoriserat kärlen utifrån deras profiler, har också andra egenskaper såsom dekor tagits i beaktande och resultatet beskrivs i form av åtta typer. I en diskussion baserad på väldaterade kontexter och matskorpedateringar av enskilda krukor ordnas sedan de olika typerna kronologiskt. Fem av dessa, 0-IV, hör till tidigneolitikum (figur 8.18) och har därmed relevans för en diskussion av östra Mellansveriges trattbägarsekvens, som helt är begränsad till tidigneolitikum (jfr. kapitel 5.1). De fem tidigneolitiska typerna beskrivs av Koch som följer (jfr. figur 8.18): Kochs Typ 0 “Vessels with a medium wide, funnelshaped neck...The shoulder is wide and only slightly curved, and the widest point of the belly lies close to its middle. The lower part of the belly is curved and goes with a slight break or imperceptibly into a flat, flattened or convex base which is quite small in comparison to the orifice. The vessel as a whole has a V-shaped profile.” (Koch 1998 s.81). Kochs Typ I “The vessels have a short, funnel-shaped neck. . . The shoulder is short and only slightly curved, as the widest point of the belly is pushed up high above the middle, so the whole vessel is given an open V-shaped outline. The lower part of the belly is slightly curved and goes with a faint break into a flat, flattened or rounded base.” (Koch 1998 s.86). Kochs Typ II “Vessels with a medium-high, funnelshaped neck... The shoulder is wide and curved, and the widest point of the belly of the vessel becomes barrelshaped. The lower part of the belly is slightly curved, and the vessel walls joins the flat, flattened, convex or round base gradually. (Koch 1998 s.89). Kochs Typ III “Vessels with a tall neck, formed like a more or less incurved cylinder, sometimes slightly funnel-shaped. . . The shoulder is curved, but of varied height, and the broadest point of the belly can lie either at the middle of the belly or pushed above it. The form of the belly varies from barrel-shaped to flattenedspherical. The lower part of the belly is evenly curved and shifts gradually into a flat, flattened or round base.” (Koch 1998 s.91). 156 Fr e d r i k HAllgren Figur 8.18. Tidigneolitiska trattbägare från Själland, – exempel på Eva Kochs kärltyper 0, I, II, III and IV. Efter Koch 1998. Figure 8.18. Early Neolithic funnel beakers from Zealand, Denmark, – examples of Eva Koch’s types 0, I, II, III and IV. After Koch 1998. Kochs Typ IV “Vessels with a tall neck, slightly funnel-shaped and with incurved sides. . . The shoulder is wide and slightly curved, and the belly goes gradually, or with a faint break, into a flat, flattened or convex base.” (Koch 1998 s.94). Alla fem typerna förekommer både i boplatsmaterial och som offerdepositioner i våtmarker, typ I, III och IV därtill också som gravgåvor (Koch 1998). Detta är viktigt att notera då det visar att variationen ej kan förklaras med distinktionen funktionella/rituella kärl allena. Kronologiskt hänförs typ 0 till en kort övergångsfas mellan senmesolitikum och tidigneolitikum. Typ I, II och III är samtida företeelser under TN I och av dessa utgör typ I trattbägaren inom oxiegruppen, typ II och III utgör trattbägarna inom svaleklintgruppen, medan den jylländska parallellen till svaleklint,vollinggruppen, endast uppvisar typ III kärl. Typ IV slutligen placeras i TN II och är trattbägaren inom virumgruppen. Kochs studie belägger således existensen av olika samtida keramiktraditioner inom Sydskandinavien under TN I. Detta har föreslagits tidigare av flera författare (Larsson 1984, Madsen & Petersen 1984, Liversage 1992),
8 en A n n o r l u n dA t r At t Bäg A r k e r A m i k? tr At t Bäg A r e, k r A g F l A s k o r o c H l e r s k i v o r men Kochs tydliga definitioner och rediga genomgång av daterande kontexter gör att tolkningen har vunnit avsevärt i trovärdighet. En viktig nyhet i Kochs system är urskiljandet av Typ 0 trattbägare som kännetecknar de äldsta trattbägarfaserna på de danska lokaler som uppvisar fynd från övergången mellan senmesolitikum och tidigneolitikum, till exempel Bjørnsholm, Norsminde och Åkonge (Koch 1998 s. 81-86, jfr. Andersen 1991, 1993, Fischer 1993, Stafford 1999). Detta är viktigt inte minst därför att dessa kärl tidigare har uppfattats som oxiebägare (t.ex. Kihlstedt et al. 1997 s. 94), något som förvirrat diskussionen om det kronologiska förhållandet mellan oxie-, svaleklint- och volling-gruppen. Kochs kronologiska modell har ifrågasatts av Fischer, som pekar på metodiska problem kring de 14 C-dateringar som ligger till grund för modellen (Fischer 2002 s.357- 361). Dels påtalar Fischer att tidigt utförda 14 C-dateringar har genomgått en otillräcklig kemisk förbehandling varför resultaten är otillförlitliga, dels påpekar han att matskorpedateringar kan ge felaktiga resultat om matskorporna innehåller sötvattenfisk behäftad med en reservoarålder och slutligen menar han att en rad koldateringar från främst långhögar kommer från kol med avsevärd egenålder (Fischer 2002, Fischer & Heinemeier 2003, jfr. kapitel 5.1). De dateringar som kvarstår efter denna kritiska granskning visar enligt Fischer att typerna I, II och III i hög grad bildar en kronologisk sekvens (Fischer 2002 s.360). Fischers diskussion av felkällor kring 14 C-datering är viktig, men hans slutsats tycks präglad av en önskan att återupprätta det gamla kronologiska systemet. Fischer bortser således från data som talar emot hans tes, både vissa tidiga dateringar av typ II och III kontexter och sena dateringar av typ I kontexter. Medan Fischer till exempel accepterar dateringar associerade med typ 0 kärl på Bjørnsholm, Jylland, bortser han utan argumentation från dateringar associerade med typ III kärl på samma lokal (Fischer 2002 s.358-359, jfr. Andersen 1993 s.86-87, Andersen & Johansen 1992 s.52-53, Koch 1998 s.183). Typ III kärlen är (i enlighet med Kochs kronologiska schema) yngre än typ 0 kärlen, men likväl associerade med 14 C-dateringar kring 4000-3800 f.Kr (Andersen 1993 s.86). I diskussionen av typ I kontexter omnämner Fischer Sigersted grube A som ett slutet fynd (Fischer 2002 s.360, jfr. P. O. Nielsen 1985), men kommenterar inte de sena 14 C-dateringar Koch presenterat från denna kontext (Koch 1998 s.86-87). Resultaten av de aktuella dateringarna var 4790±70 (äppelkärna), 4780±70 (hordeum), 4600±100 BP (träkol) [det föreligger ett tryckfel i Kochs återgivning av den första av dessa tre dateringar, den korrekta åldern är 4790±70 BP (P. O. Nielsen i brev 050619)]. Utgrävaren P. O. Nielsen är skeptisk till resultatet av analysen och framhåller att de aktuella dateringarna hör till de första som utfördes i mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n vid laboratoriet i Tucson, Arizona (P. O. Nielsen i brev 050619). Mot detta kan invändas att den kemiska förbehandlingen av provmaterial som träkol och förkolnade växtdelar bör ha varit en väletablerad rutin vid mitten av 1980-talet, varför jag är benägen att se dateringarna som tillförlitliga. I ljuset av detta finner jag att Kochs kronologiska modell, där typ I, II och III ses som samtida, har bättre stöd i det arkeologiska materialet än Fischers modell av en kronologisk följd. Kochs formanalys är endast tillämpbar när kärlets höjd är känd, eftersom de analyserade kärlen skalas om till en gemensam höjd. Från Mälardalen och Bergslagen finns ingen helt rekonstruerad trattbägare, varför detta tillvägagångssätt ej är tillämpbart. Emellertid har Kochs studie visat att trattbägare har ett tämligen konstant förhållande mellan höjd och mynningsbredd (Koch 1998 s.66, 116). Utifrån denna observation föddes tanken att jämföra trattbägare, genom att skala om dem i förhållande till mynningsbredd istället för höjd, något som medger att även fragmentariskt bevarade krukor går att jämföra. Kochs arbetssätt har varit att upprätta kärlformsprofilen genom att mäta ett antal geometriskt definierade punkter i relation till krukans rotationsaxel, resultatet blir en stiliserad kärlprofil (Koch 1998 s.66ff, jfr. Nordström 1972 s.68-74, pl. 7-22). Då även definitionen av dessa punkter är beroende av att kärlen är välbevarade, har ett förenklat tillvägagångssätt använts i föreliggande studie. Som utgångspunkt har rekonstruktionsteckningar av krukor använts, vilka har skalats om till samma mynningsdiameter (20 cm) med hjälp av ett bildbehandlingsprogram, varpå kärlprofilen har digitaliserats in med hjälp av ett CAD-program. Detta tillvägagångssätt är ej jämförbart med Kochs förfarande vad gäller noggrannhet, men tjänar sitt syfte. En skillnad föreligger också så till vida att den erhållna kärlprofilen är mer lik kärlet ifråga vad gäller kurvatur, medan profilen baserad på mätpunkter blir kantigt stiliserad. För att utvärdera om en standardisering baserad på mynningsdiameter fungerar, upprättades kärlprofiler av trattbägare som Koch anger som typexempel för sina fem tidigneolitiska typer, profiler som baserades på Kochs rekonstruktionsteckningar av de aktuella kärlen. Kärlprofilerna sammanställdes i diagram, som sedan jämfördes med Kochs ursprungliga diagram (figur 8.19) (Koch 1998 s.71-72). Min bedömning är, att även den förenklade metoden fångar upp de skillnader som finns mellan olika typer och att en gruppering av desamma skulle ge samma resultat som Kochs förfarande (figur 8.20). Diagrammen för typ III och typ IV är visserligen likartade, men det är också diagrammen av samma typer i Kochs publikation (Koch 1998 fig. 31-32), en likhet som också framgår i den multivariata analys som Koch låtit utföra (Koch 1998 fig. 44). Skillnaden mellan dessa två 157
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 155: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 207 and 208:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?