Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förord<br />
Jag blev antagen som doktorand vid den arkeologiska<br />
<strong>in</strong>stitutionen i Uppsala december 1993, de efterföljande<br />
fem åren varvade jag arbete som exploater<strong>in</strong>gsarkeolog<br />
med kortare perioder av egen forskn<strong>in</strong>g genom studiemedel<br />
från CSN. Så smån<strong>in</strong>gom startades Kust till<br />
Kust-projektet där jag kom att <strong>in</strong>gå. Projektet leddes<br />
av Helena Knutsson och samlade deltagare från universiteten<br />
i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Lund.<br />
Under åren 1998-2001 uppbar jag doktorandtjänst vid<br />
Arkeologiska <strong>in</strong>stitutionen. Genom Kust till Kust-projektet<br />
fick jag anslag från Knut och Alice Wallenbergs<br />
Stiftelse för att genomföra serier av 14 C-dater<strong>in</strong>gar av<br />
makrofossil från TRB-kontexter från Mälardalen och<br />
Bergslagen, organiska beläggn<strong>in</strong>gar (”matskorpor”) på<br />
trattbägarkeramik, samt de första fem dater<strong>in</strong>garna av<br />
kremerade människoben från Fågelbacken. När ett år<br />
återstod av doktorandtjänsten fick jag något oväntat ytterligare<br />
anslag för naturvetenskapliga analyser genom<br />
Kust till Kust. Medlen användes till dater<strong>in</strong>gar av organiska<br />
beläggn<strong>in</strong>gar på mesolitisk Sperr<strong>in</strong>gs-keramik från Åland<br />
(kapitel 4), dater<strong>in</strong>g av kremerade ben från människa och<br />
djur från trattbägarlokaler i Mälardalen (kapitel 5, 6, 7)<br />
och Birgitta Hulthéns ceramologiska analys (kapitel 8.5).<br />
Dessa analyser bidrog med mycket viktiga data, utan dem<br />
hade avhandl<strong>in</strong>gen sett helt annorlunda ut. Att jag i ett så<br />
sent skede i avhandl<strong>in</strong>gsarbetet kom <strong>in</strong> på delvis nya ämnesområden<br />
och fick delar av resultaten efter doktorandtjänstens<br />
utgång, bidrog dock till att försena slutförandet<br />
av avhandl<strong>in</strong>gsarbetet. Stora delar av avhandl<strong>in</strong>gstexten<br />
är skriven efter 2001, dels under perioder när jag levt på<br />
stipendier eller andra medel för forskn<strong>in</strong>g på heltid, dels<br />
på kvällar, helger och på pendeltåg.<br />
M<strong>in</strong> egen <strong>in</strong>gång i det tidigneolitiska materialet från<br />
Mälardalen/Bergslagen var utgrävn<strong>in</strong>gen på Fågelbacken<br />
i Västmanland 1993, som genomfördes med Per Lekberg<br />
som utgrävn<strong>in</strong>gsledare och mig och Jan Apel som<br />
”fältarbetsledare” (Lekberg 1997). Trattbägarlokalen Fågelbacken<br />
var belägen på en ö i den tidigneolitiska skärgården.<br />
Två år efter undersökn<strong>in</strong>gen på Fågelbacken fick<br />
jag möjlighet att leda utgrävn<strong>in</strong>garna av en trattbägarlokal<br />
på fastlandet, Skogsmossen i samma landskap (Hallgren<br />
et al. 1997). Parallellt med grävn<strong>in</strong>gen på Skogsmossen<br />
undersökte kollegor från Fågelbackengrävn<strong>in</strong>gen den<br />
närbelägna trattbägarboplatsen Skumparberget i Närke<br />
(Apel et al. 1997, Sundström & Apel 1998), medan ett<br />
tredje grävteam undersökte trattbägarboplatsen Tjugestatorp<br />
strax bredvid (Artursson 1996). Trattbägarlokalerna<br />
Skogsmossen, Fågelbacken, Skumparberget och<br />
Tjugestatorp och de människor som var <strong>in</strong>volverade<br />
i dessa har varit centrala för mig i mitt närmande till<br />
trattbägarkulturen.<br />
Inom ramen för mitt avhandl<strong>in</strong>gsarbete har jag utfört<br />
fortsatta fältarbeten på Skogsmossen 1997 och 1998,<br />
samt genomfört m<strong>in</strong>dre utgrävn<strong>in</strong>gar på trattbägarlokalerna<br />
Strångnäs, Österfärnebo sn, Gästrikland (2000)<br />
och Kallmossen, Nora sn, Uppland (2000-2001). Som<br />
anställd på SAU genomförde jag 2003 en undersökn<strong>in</strong>g<br />
av trattbägarboplatsen Trössla, Trosa-Vagnhärad sn, Södermanland.<br />
Tillsammans med Lars Sundström har jag<br />
bedrivit m<strong>in</strong>dre <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gsprojekt i omlandet kr<strong>in</strong>g<br />
Skogsmossen och Skumparberget. Tillsammans med Cecilia<br />
Lidström Holmberg och Lars Sundström – och med<br />
b<strong>in</strong>äget bistånd av Michel Gu<strong>in</strong>ard, har jag genomfört<br />
provtagn<strong>in</strong>g av makroprover från en rad trattbägarlokaler<br />
i Mälardalen/Bergslagen.<br />
Tack! till m<strong>in</strong> handledare Kjel Knutsson som gett mig<br />
stöd hela den långa vägen. Kjel har <strong>in</strong>spirerat och kommit<br />
med viktiga synpunkter, men har också gett mig stort utrymme<br />
att utforma avhandl<strong>in</strong>gsarbetet efter eget huvud.<br />
Kust till Kusts projektledare Helena Knutsson har utgjort<br />
en uppskattad diskussionspartner och har fortsatt hjälpa<br />
till med praktiska t<strong>in</strong>g med slutförandet av avhandl<strong>in</strong>gsarbetet,<br />
långt efter det att projektet avslutats. Tack till m<strong>in</strong><br />
biträdande handledare Stig Wel<strong>in</strong>der som har kommit<br />
med träffsäkra synpunkter på manuskript och föredrag.<br />
Tack också till Bo Gräslund, <strong>in</strong>stitutionens professor när<br />
jag blev antagen - som skapade ett gränslöst forskarsem<strong>in</strong>arium<br />
där konservativa postmodernister och radikala<br />
7
Change language