Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

234 Fr e d r i k HAllgren Figur 9.29. Fragment av tunnackiga flintyxor från Skogsmossen, Västmanland. Teckningar av Alicja Grenberger. Skala 1:1. Figure 9.29. Fragments of thin-butted flint axes found at the TRB site Skogsmossen, Västmanland. Drawings by Alicja Grenberger. Scale 1:1.
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s oslipade yxor på exempelvis Skumparberget och Trössla (Apel 1996 s.238, Hallgren et al. 2004 s.31), men vanligare är nog att yxorna importerats i slipat skick (Welinder 1988 s.45). Flintyxorna är i huvudsak importföremål från Skåne och Danmark, även om det inte ska uteslutas att enstaka exemplar kan ha ett ursprung i Polens eller Tysklands trattbägarkultur. Boplats- och lösfyndsmaterialen domineras av tunnackiga yxor med smala smalsidor sett i relation till yxans tjocklek (typ I-IIIA, IV) samt spetsnackiga yxor med en eller två slipade smalsidor (typ 2-3, jfr. Nielsen 1977, Vang Petersen 1993). Yngre typer av tunnackiga yxor, kännetecknade av breda smalsidor, är sämre företrädda i området (jfr. Becker 1948 s.195). Enligt det traditionella kronologiska schemat så dateras spetsnackiga yxor till TN A, medan de tunnackiga yxorna med smala smalsidor dateras till TN B-C (Nielsen 1977 s.72, 109, jfr. Vang Petersen 1993). Denna kronologiska sekvens har så sakteliga börjat ifrågasättas (Gebauer & Price 1990 s.262, Liversage 1992 s.96 table 1, Koch 1998 s.94, 180). Stafford har påpekat att fyrsidiga slipade flintyxor, lika de danska tunnackiga, förekommer på Siggeneben-Süd, Schleswig-Holstein, under ett mycket tidigt skede av TN (Stafford 1999 s.53-54, jfr. Meurers-Balke 1983 s.71) och att tunnackiga yxor av typ IV förekommer från och med 3800 f.Kr. på Jylland (Stafford 1999 s.49, jfr. Andersen 1991 s.30-31). Problemet med den gamla kronologiska modellen understryks av att den ”typologiskt tidiga” kontexten Sigersted A, med spetsnackiga flintyxor (typ 2) och keramik i oxiestil (Nielsen 1985), nu har 14 C-daterats till mitten och slutet av TN (Koch 1998 s.86-87, jfr kapitel 8.3). Av allt att döma är spetsnackiga flintyxor och tunnackiga flintyxor med smala smalsidor, i bruk under en lång sekvens av tidigneolitikum. Spår av slipade flintyxor i form av avslag med slipyta förekommer redan på de äldsta trattbägarlokalerna i Mälardalen, som till exempel Anneberg, Trössla norra och Smällan 2 (Segerberg 1999, Hallgren et al. 2004, Olsson manuskript). I dessa fall går det inte att närmare bestämma yxorna till typ. På Skogsmossen har två flintyxfragment påträffats i en 14 C-daterad anläggning, stenpackning 279, vilken daterats till 4735±75 BP (Ua-15199, Triticum aestivocompactum). Det större fragmentet kommer från en tunnackig yxa med starkt välvda bredsidor och smala smalsidor (figur 9.28c) , möjligen rör det sig om en yxa av typ IIIA (jfr. Nielsen 1977, Vang Petersen 1993). På den närmast kringliggande boplatsytan påträffades ytterligare sex flintyxor, varav en var intakt och fem fragmentariska. Den hela yxan motsvarar definitionen av en spetsnackig yxa typ 2, förutom att den är något kortare (8,4 cm), övriga är fragment av tunnackiga yxor. Från denna del av boplatsen föreligger tolv 14 C-dateringar som spänner över intervallet 4940±50 – 4680±70 BP (jfr. kapitel 5.1). Från kärret på Skogsmossen föreligger ytterligare 6 fynd av flintyxfragment, bland annat ett som att döma t r At t Bäg A r k u lt u r av den helt rundslipade övergången mellan bredsida och smalsida kan vara en typ II yxa. Dateringarna från kärret spänner dock över hela TN. På lokalerna Tjugestatorp och Kallmossen kan fynden av flintyxor inte knytas till någon enskild datering, men då de samlade dateringarna från dessa lokaler kommer från relativt begränsade intervall, säger de ändå något om yxornas ålder. Bägge de aktuella yxorna är spetsnackiga yxor typ 3. I figur 9.28 avbildas det största fragmentet av yxan från Kallmossen, det föreligger därtill flera bitar av nacken som kan pusslas samman med det avritade fragmentet. Tillsammans kan de sammanfogade bitarna bestämmas som en spetsnackig yxa typ 3. Dateringarna från Tjugestatorp ligger mellan 5050±90 BP och 4865±55 BP (jfr. kapitel 5.1) medan dateringarna från Kallmossen ligger mellan 5025±60 och 4795±75 BP (jfr. kapitel 5.1). Från Hjulberga 1 omnämns tunnackiga flintyxor typ II, lokalen är 14 C-daterad till andra halvan av TN (Hulthén & Welinder 1981 s.54-55). Det är vanligt att småredskap tillverkats av flintyxor, så som framgår av slipytor på tvärpilar och skrapor. På exempelvis boplatsen Tjugestatorp påträffades en tvärpil slagen ur en spetsnackig yxa, en yxa som hittades strax intill pilspetsen (Artursson 1996). Callahan har rentav föreslagit att flintyxornas främsta funktion i östra Mellansverige varit just som råmaterial för produktion av andra redskap (Callahan 1987). Detta kan idag tillbakavisas, då det framkommit gott om exempel på att flintyxor skärpts upp och huggits om lokalt. Troligare är att det är yxor som gått sönder under användning som använts som råmaterial vid redskapstillverkning. Vid sidan av yxor som använts som yxor eller som råmaterial för redskapstillverkning, är det vanligt med yxor som avsiktligt förstörts genom bränning. Till exempel så var 15 av de 17 yxdelar som påträffades på Skogsmossen kraftigt brända. Dessa påträffades både på olika delar av boplatsen och i det offerkärr som fanns i anslutning till boytan (figur 9.29). Brända flintyxor förekommer också på exempelvis Tjugestatorp, Nyskottet och Kallmossen, även i Sydskandinavien är seden välbelagd (Larsson 1989, N. H. Andersen 2000 s.30-34). Medan flintyxorna som påträffades i offerkärret på Skogsmossen alla var brända, så förekommer också offer- och depåfynd av obrända flintyxor, till exempel vid Holmstorp och Tysslinge i Närke (Lindqvist 1963, Nielsen 1977). Dessa fynd innehåller ofta oanvända praktyxor, upp till 41 cm i längd, som nedlagts ensamma eller tillsammans i våtmarker eller i fast mark. Flertalet av depåfynden har gjorts utan anknytning till kända boplatser, dock är en yxdepå påträffad i anslutning till Hjulberga-boplatserna (Hulthén & Welinder 1981). Ingen av flintyxdepåerna har undersökts arkeologiskt. Flintyxorna som deponerats i Mälardalen och Bergslagen kan sägas ha nått änden på ett distributionsnät 235
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 233: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 287:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?