Identitet i praktik - Identity in Practice

9 Lokala, regionala och importerade stenredskap
inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur
I detta kapitel diskuteras ett urval redskapstyper som är
vanligt förekommande på trattbägarlokaler i Mälardalen
och Bergslagen. Urvalet är inriktat på föremålskategorier
som jag funnit relevanta i diskussionen av lokala och
regionala hantverkstraditioner, men också sådana som
kan belysa långväga handel och utbyte. Av tafonomiska
skäl är diskussionen helt inriktad på föremål av sten,
då ben-, horn- och träföremål sällan eller aldrig finns
bevarade. Genomgången behandlar i tur och ordning
lokalproducerade, regionala och importerade redskapstyper.
Den föremålskategori som benämns regional, den
mångkantiga stridsyxan, är i själva verket också (oftast)
lokalproducerad, men då deras formgivning avspeglar ett
regionalt snarare än ett lokalt stilideal diskuteras de som
ett exempel på en regional hantverkstradition.
9.1 Lokala och regionala
stenredskap
De fyndkategorier som vid sidan av keramik utmärker
många trattbägarboplatser i Mälardalen är stora mängder
slagen grönsten och kvarts. Grönstensavslagen är avfall
från tillverkningen av yxor (Hulthén & Welinder 1981,
Sundström & Apel 1998), medan kvartsindustrin varit
inriktad på att producera avslag och avslagsfragment
som omodifierade, eller efter retuschering, brukats som
redskap (Callahan 1987, Callahan et al. 1992, Hallgren
et al. 1997 s.73-78, Knutsson 1998, Lindgren 2003). På
grund av att oretuscherade kvartsfragment använts som
redskap är antalet formella kvartsartefakter ofta få i fyndmaterialet.
Bland grönstensföremålen finns däremot en
uppsjö av olika yx- och mejseltyper, som varianter av
tunnackiga yxor, trindyxor, hålmejslar, avslagsmejslar och
mångkantiga stridsyxor. Här kommer grönstensindustrin
att tas upp till diskussion (kapitel 9.1.1), medan bruket
av kvarts bara berörs i förbigående.
En annan stor fyndkategori på trattbägarboplatser
i Mälardalen och Bergslagen är malstenar eller hand-
kvarnar, redskap som använts för att mala säd (Florin
1958, Lidström-Holmberg 1993, 1998, 2004, Hallgren
et al. 1997). Till skillnad från grönstensredskapen så är
malstenarna främst representerade som färdiga redskap,
medan debitage från tillverkningen fram till nyligen har
varit okänt. Malstenarna är ofta tillverkade av grovkorniga
eller stängliga bergarter. Avslagen från tillhuggning
har därmed inte uppmärksammats som avslag i utgrävningssituationen
och har därför inte tillvaratagits. Malstenar
och avfall från malstenstillverkning diskuteras i
kapitel 9.1.2. En morfologiskt närliggande fyndkategori,
som också är frekvent förekommande i fyndmaterialet
är slipstenar, redskap som brukats för slipning av bland
annat yxor och spetsar. Det saknas aktuella arkeologiska
studier av tidigneolitiska slipstenar, varför jag lämnar
dem utanför diskussionen av hantverkstraditioner och
utbyte i detta kapitel. Jag vill ändå peka på deras närvaro
i fyndmaterialet, då de i likhet med den här likaledes
förbigångna kvartsindustrin utgör ett outnyttjat forskningsområde
(jfr. Hamon 2008).
9.1.1 Arbetsyxor och mejslar av grönsten
I det följande ska olika varianter av vad som skulle kunna
kallas arbetsyxor och mejslar av grönsten att tas upp till
diskussion. Arbetsyxa betecknar i detta sammanhang
att det rör sig om redskap som varit ändamålsenliga för
olika typer av arbete och termen avser enbart att särskilja
dem från de mångkantiga stridsyxorna som behandlas
i ett senare kapitel (9.1.3). Det bör betonas att även om
det jag kallar arbetsyxor och mejslar hade en potentiell
funktionalitet som arbetsredskap, så betyder det inte nödvändigtvis
att de använts så och helt klart är att många
slutgiltigt deponerats under rituella snarare än funktionella
omständigheter.
Grönsten är ett samlingsbegrepp som i arkeologiska
sammanhang används som beteckning för täta, mörka
bergarter, vanligen av vulkaniskt ursprung, som nyttjats
som råmaterial för stenyxor. Oftast rör det sig om
199