Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Mälardalen och Bergslagens tidigneolitiska<br />
trattbägarkultur<br />
I augusti 1934 genomfördes den första fackarkeologiska<br />
utgrävn<strong>in</strong>gen av en trattbägarboplats i Mälardalen, Axel<br />
Bagges undersökn<strong>in</strong>g av boplatsen Nyskottet i västra<br />
Uppland. Redan 1915 hade lokalen omnämnts av Ekholm<br />
som en stenåldersboplats från ”döstid”, ett vitt<br />
kronologiskt begrepp som i början av 1900-talet användes<br />
för att beteckna både tr<strong>in</strong>dyxornas och de tunnackiga<br />
yxornas användn<strong>in</strong>gstid (Ekholm 1915 s.20). Fynden<br />
som tillvaratagits vid jordbruksarbete och vid Uppsalasem<strong>in</strong>ariets<br />
exkursioner till Nyskottet <strong>in</strong>kluderade bägge<br />
dessa yxtyper, men också en enstaka krukskärva (Ekholm<br />
1915 s.29-30, IV, VIII, X). Några år senare omnämnde<br />
Ekholm kortfattat att det hittats snörornerade krukskärvor<br />
på Nyskottet och han jämförde dessa med keramik<br />
från stridsyxekultur i Polen och F<strong>in</strong>land (Ekholm 1918<br />
s.19).<br />
Under 1920-talet bedrev folkskolelärare Karl<strong>in</strong>der<br />
utgrävn<strong>in</strong>gar på Nyskottet i egenskap av Riksantikvariens<br />
lokale ombud. Bland fynden från Karl<strong>in</strong>ders utgrävn<strong>in</strong>g<br />
f<strong>in</strong>ns ett omfattande keramiskt material. Som lekman<br />
hade folkskolelärare Karl<strong>in</strong>der av förståeliga skäl problem<br />
att typbestämma materialet men med hänvisn<strong>in</strong>g till<br />
ett utlåtande av Sune L<strong>in</strong>dqvist, skrev han att keramiken<br />
kunde dateras till sen gånggriftstid (Karl<strong>in</strong>der 1924). Till<br />
en del stämmer detta, då materialet <strong>in</strong>nehåller ett <strong>in</strong>slag<br />
av stridsyxekeramik från MN B (Malmer 1962 s.940).<br />
Att huvuddelen av keramiken från Karl<strong>in</strong>ders utgrävn<strong>in</strong>g<br />
var tidigneolitisk trattbägarkeramik uppmärksammades<br />
dock <strong>in</strong>te vid denna tid.<br />
Att materialet från Nyskottet <strong>in</strong>nehöll m<strong>in</strong>st två faser<br />
blev genast uppenbart för Bagge, när han tog sig an materialet<br />
efterföljande decennium. I den korta notis i Acta<br />
Archaeologica VI (1935 s.268) där resultatet av Bagges<br />
undersökn<strong>in</strong>g från 1934 beskrevs, var han likväl påtagligt<br />
svävande i bestämn<strong>in</strong>gen av den äldre keramiken.<br />
The 1934 excavations <strong>in</strong> this settlement at Nyskottet...<br />
...have established the occurence of two k<strong>in</strong>ds of pottery,<br />
viz. typical boat axe pottery... ...and pottery bear<strong>in</strong>g<br />
the impress of older, western <strong>in</strong>fluences. Some early axes<br />
previously found on the site must undoubtedly be grouped<br />
with this latter pottery. (Bagge 1935 s.268)<br />
I arkivrapporten över undersökn<strong>in</strong>gen, daterad februari<br />
1936, är Bagge dock mer exakt och klassificerar den äldre<br />
keramiken som ”snörkeramik”, vilket var den term som<br />
användes för trattbägarkeramik i svensk litteratur under<br />
första halvan av 1900-talet (jfr. Becker 1948 s.176, Bagge<br />
1950 s.254, Flor<strong>in</strong> 1958 s.9). Under loppet av det mellanliggande<br />
året hade en rad tidigneolitiska trattbägarboplatser<br />
upptäckts och undersökts i Mälardalen, fynd<br />
som utan tvivel satte <strong>in</strong> keramiken från Nyskottet i ett<br />
begripligare sammanhang. Detta år, 1935, utförde Bagge<br />
själv fältarbeten på ytterligare två tidigneolitiska trattbägarboplatser,<br />
Rosenlund (sedermera känd som Hjulberga<br />
1) och Vallby i Närke, samtidigt som Sten Flor<strong>in</strong>, utan<br />
sammanhang med Bagges forskn<strong>in</strong>g, undersökte trattbägarboplatserna<br />
Östra Vrå och Brokvarn i Södermanland.<br />
Året efter genomförde Flor<strong>in</strong> utgrävn<strong>in</strong>gar på ytterligare<br />
två nyupptäckta trattbägarboplatser, Mogetorp och Stora<br />
Toltorp i samma landskap.<br />
Vid sidan av några korta omnämnanden i skrift publicerade<br />
Bagge aldrig s<strong>in</strong>a undersökn<strong>in</strong>gar av Nyskottet<br />
och Vallby (jfr. Bagge 1937 s.5, 1938 s.155, 1941 s.49,<br />
1948 s.353, 1949 s.131-132) och artikeln om Rosenlund<br />
trycktes först 1949 (Bagge 1949). Flor<strong>in</strong> publicerade<br />
däremot resultaten av s<strong>in</strong>a utgrävn<strong>in</strong>gar redan de efterföljande<br />
åren (Flor<strong>in</strong> 1937, 1938). Flor<strong>in</strong>s fynd rönte<br />
stor uppmärksamhet då keramiken uppvisade rikligt med<br />
avtryck av olika sädesslag och v<strong>in</strong>druvor, och fyndmaterialet<br />
även <strong>in</strong>nehöll ben (tandfragment) från tamdjur.<br />
Redskaps<strong>in</strong>ventariet: trattbägare, kragflaskor, mångkantiga<br />
stridsyxor och tunnackiga fl<strong>in</strong>t och grönstensyxor,<br />
placerade lokalerna <strong>in</strong>om ramen för trattbägarkulturen<br />
(Flor<strong>in</strong> 1958 s.9). Medan Flor<strong>in</strong> föredrog att kalla<br />
denna östmellansvenska variant av trattbägarkultur för<br />
vråkulturen, använde Becker begreppet vrågruppen när<br />
han diskuterade materialet i s<strong>in</strong> avhandl<strong>in</strong>g från 1947<br />
71
Change language