Identitet i praktik - Identity in Practice

Gräslund, B. 1967. Recension av: Meschke, C. 1967. En
norrländsk stenåldersboplats med skärvstensvall.
Antikvariskt arkiv 31, Lund. Fornvännen 1967, s.272-
274.
Gräslund, B. 1978. Sill och sillfiske i Östersjön under
stenåldern. Tor 12, s.219-233.
Guinard, M. 2008. Mesolitikum i Uppland. Spåren efter
de första människorna i Sveriges yngsta landskap. I:
Hjärtner-Holdar, E., Ranheden, H. & Seiler, A. (red.).
Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv.
Volym 4, Arkeologi i Uppland, studier.
Riksantikvarieämbetet, Uppsala. s.189-197.
Guinard, M. & Vogel, P. (red.). 2006. Stormossen. Ett senmesolitiskt
boplatskomplex i den yttre uppländska skärgården.
Societas archaeologica Upsaliensis, Uppsala.
Gumiński, W. & Fiedorczuk, J. 1990. Dudka 1. A Stone
Age peat bog site in North-eastern Poland. Acta Archaeologica
60, s.51-70.
Guminski, W. 1997. Finds of the Funnel Beaker, Globular
Amphorae and Corded Ware Cultures in Dudka, the
Great Masurian Lakeland, I: Król, D. (red.). The Built
Environment of Coast Areas during the Stone Age, The
Baltic Sea-Coast Landscapes Seminar Session No 1.
Regional Centre for Studies and Preservation of Built
Environment in Gdansk, Gdansk, s.177-186.
Gumiński, W. 1998. The peat-bog site Dudka, Masurian
Lakeland: An example of conservative economy. I:
Zvelebil, M., Domańska, L. & Dennell, R. (red.). 1998.
Harvesting the sea, farming the forest. The emergence of Neolithic
societies in the Baltic region. Sheffield. s.103–109.
Gumiński, W. 1999. Šrodowisko przyrodnicze a tryb
gospodarki i osadnictwa w mezolicie i paraneolicie
na stanowisku Dudka w Krainie Wielkich Jezior Mazurskich.
(English summary: Natural environment
– and the mode of economy and settlement in the
Mesolithic and Paraneolithic at the Dudka site in the
Masurian Lakeland). Archeologia Polski 46, s.31–74.
Gurtowski P. 1987. Cmentarzysko ludności kultury pucharów
lejkowatych w miejscowości Małe Czyste, gm.
Stolno, stan. 20. I: Wiślański, T. (red.). Neolit i początki
epoki brązu na ziemi chełmińskiej. Toruń. s.175-183.
Gustafsson, P. 2003. En stenyxdepå vid Brebol. Arkeologisk
efterundersökning. Sörmlands museum, Arkeologiska
meddelanden 2003:09. Nyköping.
Göransson, H. 1995a. Alvastra pile dwelling. Paleoethnobotanical
studies. Lund University Press, Lund.
Göransson, H. 1995b. Förhistoriska kalendrar och forntida
skogsbränder. I: Larsson, B. (red.). Svedjebruk och
röjningsbränning i Norden, terminologi, datering, metoder.
Nordiska museet, Stockholm. s.64-90.
re F e r e n s l i s tA
Hadevik, C. 1996. Keramikfynd. I: Apel, J. (red.). 1996.
Skumparberget 1 och 2. En mesolitisk aktivitetsyta och
tidigneolitiska trattbägarlokaler vid Skumparberget i Glanshammar
sn, Örebro län, Närke. Arkivrapport. Arkeologikonsult
AB, Upplands Väsby.
Hagström, L. 1999. Bergslag och bruksbygd, socknarna Fellingsbro,
Lindes, Näsby, Ramsberg och staden Lindesberg.
Blombergska bokhandeln, Lindesberg.
Halén, O. 1992. Den kamkeramiska boplatsen Lillberget,
norra Sverige. Långväga östliga förbindelser i subarktis.
Kontaktstencil 36, s.73-99.
Halén, O. 1994a. Sedentariness during the Stone Age of
Northern Sweden. Acta Archaeologica Lundensia. No
20. Lunds universitet, Lund.
Halén, O. 1994b. Den ryska flintan på den kamkeramiska
boplatsen Lillberget, Överkalix socken, Norrbotten.
Arkeologi i Sverige 3, s.263-293.
Halinen, P., Katiskoski, K. & Sarkkinen, M. 1998. Yli-Iin
Kuuselankankaan asuinpaikan tutkimukset 1994-1996.
Kentältä poimittua 4. Museoviraston arkeologian osaston
julkaisuja 7. Museovirasto, Helsinki. s.24-40.
Hallén, Y. & Ylinen, T. 1990. Flintan i mellannorrland.
C-uppsats. Institutionen för arkeologi, Umeå universitet.
Hallgren, F. 1993. Bosättningsmönster i gränsland. Gästriklands
stenålder. CD-uppsats. Institutionen för arkeologi,
Uppsala universitet.
Hallgren, F. 1996. Sociala territorier och exogamirelationer
i senmesolitisk tid. En diskussion utifrån boplatsen
Pärlängsberget, Södermanland. Tor 28, s.5-27.
Hallgren, F. 1998. Etnicitet under stenåldern i Mellansverige
och södra Norrland, I: Johnsen, B. & Welinder, S.
(red.). Etnicitet eller kultur. Mitthögskolan, Östersund,
s.61-77.
Hallgren, F. 2000a. Lineage Identity and Pottery Design.
I: Olausson, D. & Vandkilde, H. (red.). Form, Function
& Context., Acta Archaeologica Lundensia, No 31.
Almqvist & Wiksell, Lund, s.173-191.
Hallgren, F. 2000b. Lämningar från stridsyxekulturen på
Fågelbacken, Hubbo sn, Västmanland. Tor 30 (1998-
1999), s.5-33.
Hallgren, F. 2003. My place or yours? I: Larsson, L.,
Kindgren, H., Knutsson, K., Loeffler, D. & Åkerlund
A. (red.). Mesolithic on the Move. Oxbow Books, Oxford.
s.592-599.
Hallgren, F. 2004. The introduction of ceramic technology
around the Baltic Sea in the 6th millennium. I:
Knutsson, H. (red.). Coast to Coast – Arrival. Results and
Reflections. Coast to Coast book 10. Uppsala University,
Uppsala. s.123-142.
Hallgren, F. 2005. Kommentar till Marianne Skandfer:
«Fra eldre till yngre steinalder?...». Primitive Tider 8,
s.113-118.
303