Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 10.5. Trattbägare från Letsegården, Västergötland.<br />
Efter Peterson (1991).<br />
Figure 10.5. Funnel beakers from Letsegården,<br />
Västergötland. After Peterson (1991).<br />
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum<br />
fyndmaterialet (Persson 1999 s.103, 228). Vilda djur är<br />
sparsamt representerade men förekommer, det kan misstänkas<br />
att fisk i vanlig ordn<strong>in</strong>g är underrepresenterad av<br />
tafonomiska och utgrävn<strong>in</strong>gstekniska skäl. Karl-Göran<br />
Sjögren har sammanställt och utvärderat pollenanalyser<br />
från tidigneolitikum i Västsverige. Han f<strong>in</strong>ner att: ”Både<br />
åker och betesmark kan påvisas i de halländska och bohuslänska<br />
kustområdena, i slättområdet vid Trollhättan<br />
samt i centrala Västergötland” (Sjögren 2003 s.147).<br />
Keramik<strong>in</strong>ventariet på de behandlade lokalerna i<br />
detta område omfattar trattbägare och lerskivor (Andersson<br />
1973, 2005 s.75-76, Peterson 1991, Persson 1991<br />
s.165-166, Persson 1992 s.30, Englund & Sjögren 1994<br />
s.62, Sjögren et al. 1996, Nordqvist et al. 1999, Sjögren<br />
2003 s.166). De i Mälardalen så vanligt förekommande<br />
kragflaskorna verkar sällsynta i västra Mellansverige (ett<br />
kragfragment är dock omnämnt från Sandarna – Andersson<br />
2005 s.74). Det anas en kronologisk sekvens där<br />
trattbägare dekorerade med snöre, tvärsnodd och enkla<br />
<strong>in</strong>tryck är äldre, medan trattbägare med bukstreck är<br />
yngre (figur 10.5). Jämfört med Mälardalen förekommer<br />
det mycket avfall och redskap av fl<strong>in</strong>ta, karaktäristiskt<br />
är stora mängder tvärpilar och/eller skrapor (Kihlstedt<br />
et al. 1997, Andersson 2005 s.74-75). Spånpilspetsar förekommer<br />
på flera lokaler. Spånpilspetsar slagna från<br />
cyl<strong>in</strong>derkärnor sågs länge som ledartefakter för mellanneolitikum,<br />
men förekommer på svenska Västkusten<br />
redan under tidigneolitikum (Edenmo et al. 1997 s.153).<br />
Som kommer att framgå av nästa avsnitt, så är cyl<strong>in</strong>derkärnor<br />
och spånspetsar mycket vanliga på tidigneolitiska<br />
boplatser i södra Norge.<br />
Vad gäller gravritual f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>dikationer på förekomst<br />
av brandgravskick från TN I (Kihlstedt et al. 1997 s.105)<br />
och från slutet av tidigneolitikum förekommer även stenkammargravar<br />
i västra Mellansverige (Persson & Sjögren<br />
1995, 2001, Sjögren 2003, 2004).<br />
10.1.2 Trattbägarkultur i Norge<br />
Trattbägarkulturens utbredn<strong>in</strong>g i södra Norge är omdiskuterad.<br />
De yxtyper som vanligen associeras med<br />
tidigneolitisk trattbägarkultur (mångkantiga stridsyxor,<br />
spets- och tunnackiga fl<strong>in</strong>t- och bergartsyxor) har hittats i<br />
störst antal på Østlandet, men förekommer även på Vestlandet.<br />
På Østlandet är många av yxorna funna i <strong>in</strong>landet,<br />
vilket föranlett att fyndbilden tolkats som spår efter<br />
jordbruksbosättn<strong>in</strong>gar. Yxspridn<strong>in</strong>gen på Vestlandet är<br />
mera knuten till kusten och betraktas vanligen som spår<br />
av en hanter<strong>in</strong>g av främmande importföremål. Vid sidan<br />
av fyrsidiga yxor med symmetrisk egg (tunnackiga yxor),<br />
så är fyrsidiga yxor med osymmetrisk egg (vespestadyxor<br />
och vestlandsyxor) mycket vanliga på Vestlandet.<br />
Tidigneolitisk keramik med egenskaper som överensstämmer<br />
med trattbägarkeramik (kärl med s-formad<br />
kärlprofil och rund botten, grovt bergartsmagrat gods<br />
med f<strong>in</strong> ytbehandl<strong>in</strong>g, dekor av exempelvis snöre och<br />
tvärsnodd) förekommer både på Østlandet, Sørlandet<br />
och Vestlandet. På Østlandet räknas denna keramik<br />
vanligen som trattbägarkeramik (t.ex. Mikkelsen 1984,<br />
Østmo 1988, 1998, Boaz 1998, Glørstad 2004), medan<br />
keramik med samma egenskaper betraktas som ”lokal”<br />
eller ”vestnorsk” keramik på Vestlandet (Olsen 1992,<br />
Glørstad 1996, Amundsen 2000). Som kommer att framgå<br />
nedan f<strong>in</strong>ner jag denna uppdeln<strong>in</strong>g problematisk.<br />
Den kronologiska omfattn<strong>in</strong>gen av trattbägarfasen i<br />
Sydnorge anges vanligen till TN I – MN A:II. Här kommer<br />
dock i första hand lämn<strong>in</strong>gar som kan tillskrivas<br />
tidigneolitikum att behandlas. Det bör noteras att gränsen<br />
mellan tidigneolitikum och mellanneolitikum sätts<br />
4700 BP <strong>in</strong>om västnorsk arkeologisk forskn<strong>in</strong>g (Nærøy<br />
1987, Olsen 1992 s.125-126, Åstveit 1999 s.2, Bergsvik<br />
2003). I Sverige och Danmark sätts samma gräns 4500<br />
BP (Nielsen 1993 s.85, Larsson & Olsson 1997 s.8).<br />
Då jag behandlar materialet ur ett Mälardalsperspektiv<br />
använder jag mig av den svenska period<strong>in</strong>deln<strong>in</strong>gen.<br />
Geografiskt delas vanligen södra Norge <strong>in</strong> i Østlandet,<br />
245