Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Från de två förstnämnda landskapen föreligger flera undersökta och 14 C-daterade trattbägarboplatser (figur 10.3, 10.4) samt även dösar och gånggrifter (Persson & Sjögren 2001, Sjögren 2003). I Dalsland och Värmland har däremot såvitt jag vet, få eller inga tidigneolitiska lokaler undersökts. Det bör redan här betonas, att trattbägarbebyggelsen inte upphör eller skiftar karaktär vid norska gränsen. Så som diskuteras i kapitel 11.3, finns fynd från trattbägarkultur även i sydligaste Norge och det finns goda skäl att betrakta Sydnorge och Västsverige som delar av ett sammanhängande traditionsområde. I den mån det arkeologiska källmaterialet från regionen skall indelas i mindre geografiska enheter, så ska en sådan indelning i alla händelser inte ta hänsyn till den svensknorska gränsens läge. Det arkeologiska källmaterialet från nordlig trattbägarkultur i västra Mellansverige inkluderar både landvända och strandvända boplatser (figur 10.3). Notabelt är att tamdjur finns representerade i både inlands- och strandkontexter (Persson 1992, 1999 s.103, 228, Englund & Sjögren 1994 s.62, Munkenberg 1997, Schaller Åhrberg 2001 s.23-25, Sjögren 2003 s.129). Datering av ben från tamboskap, gris och får/get från Lillegården och Logården bekräftar benens koppling till det neolitiska 244 Fr e d r i k HAllgren Figur 10.3. De nordligaste 14C-daterade tidigneolitiska lokalerna i Skandinavien (nr. 14 är ej 14C-daterad) som enligt föreliggande arbete kan klassificeras som ”trattbägarkultur” (59-61 betraktas vanligen ej som TRB av norska arkeologer). Lokaler: 40. Logården, 41. Lillegården, 42. Ölslanda, 43. Letsegården, 44. Ängås, 45. Morlanda 367, 46. Morlanda 492, 47. Morlanda 59, 50. Vestgård, 51. Skjeltorp, 52. Holtenes, 53. Nedre Holtan, 54. Auve, 55. Rognlien II, 56. Nærstø, 57. Eg, 58. Nordmannslågen, 59. Slettabø, 60. Kotedalen och Ramsvikneset, 61. Havnen. (1-15 se figur 10.2). Strandlinjekarta (4800 BP) framställd av Lars Andersson och Tore Påsse (jfr. Påsse & Andersson 2005). Figure 10.3. The Northernmost 14C dated Early Neolithic sites in Scandinavia (no. 14 is not 14C dated) that can be classified as ”Funnel Beaker Culture” according to the author (although many Norwegian archaeologists do not consider sites 59-61 to be part of the TRB). Sites: 40. Logården, 41. Lillegården, 42. Ölslanda, 43. Letsegården, 44. Ängås, 45. Morlanda 367, 46. Morlanda 492, 47. Morlanda 59, 50. Vestgård, 51. Skjeltorp, 52. Holtenes, 53. Nedre Holtan, 54. Auve, 55. Rognlien II, 56. Nærstø, 57. Eg, 58. Nordmannslågen, 59. Slettabø, 60. Kotedalen and Ramsvikneset, 61. Havnen. (1-15 see figure 10.2). Shoreline map (4800 BP) produced by Lars Andersson and Tore Påsse (cf. Påsse & Andersson 2005). Figur 10.4. 14 C-dateringar från trattbägarlokaler i Västsverige (Andersson 1973, Peterson 1991, Sjögren et al. 1996, Kihlstedt et al. 1997, Munkenberg 1997, Persson 1999, Persson & Sjögren 2001, Schaller Åhrberg 2001). Figure 10.4. 14 C dates from Funnel Beaker Culture sites in Western Central Sweden (Andersson 1973, Peterson 1991, Sjögren et al. 1996, Kihlstedt et al. 1997, Munkenberg 1997, Persson 1999, Persson & Sjögren 2001, Schaller Åhrberg 2001).
Figur 10.5. Trattbägare från Letsegården, Västergötland. Efter Peterson (1991). Figure 10.5. Funnel beakers from Letsegården, Västergötland. After Peterson (1991). 10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum fyndmaterialet (Persson 1999 s.103, 228). Vilda djur är sparsamt representerade men förekommer, det kan misstänkas att fisk i vanlig ordning är underrepresenterad av tafonomiska och utgrävningstekniska skäl. Karl-Göran Sjögren har sammanställt och utvärderat pollenanalyser från tidigneolitikum i Västsverige. Han finner att: ”Både åker och betesmark kan påvisas i de halländska och bohuslänska kustområdena, i slättområdet vid Trollhättan samt i centrala Västergötland” (Sjögren 2003 s.147). Keramikinventariet på de behandlade lokalerna i detta område omfattar trattbägare och lerskivor (Andersson 1973, 2005 s.75-76, Peterson 1991, Persson 1991 s.165-166, Persson 1992 s.30, Englund & Sjögren 1994 s.62, Sjögren et al. 1996, Nordqvist et al. 1999, Sjögren 2003 s.166). De i Mälardalen så vanligt förekommande kragflaskorna verkar sällsynta i västra Mellansverige (ett kragfragment är dock omnämnt från Sandarna – Andersson 2005 s.74). Det anas en kronologisk sekvens där trattbägare dekorerade med snöre, tvärsnodd och enkla intryck är äldre, medan trattbägare med bukstreck är yngre (figur 10.5). Jämfört med Mälardalen förekommer det mycket avfall och redskap av flinta, karaktäristiskt är stora mängder tvärpilar och/eller skrapor (Kihlstedt et al. 1997, Andersson 2005 s.74-75). Spånpilspetsar förekommer på flera lokaler. Spånpilspetsar slagna från cylinderkärnor sågs länge som ledartefakter för mellanneolitikum, men förekommer på svenska Västkusten redan under tidigneolitikum (Edenmo et al. 1997 s.153). Som kommer att framgå av nästa avsnitt, så är cylinderkärnor och spånspetsar mycket vanliga på tidigneolitiska boplatser i södra Norge. Vad gäller gravritual finns indikationer på förekomst av brandgravskick från TN I (Kihlstedt et al. 1997 s.105) och från slutet av tidigneolitikum förekommer även stenkammargravar i västra Mellansverige (Persson & Sjögren 1995, 2001, Sjögren 2003, 2004). 10.1.2 Trattbägarkultur i Norge Trattbägarkulturens utbredning i södra Norge är omdiskuterad. De yxtyper som vanligen associeras med tidigneolitisk trattbägarkultur (mångkantiga stridsyxor, spets- och tunnackiga flint- och bergartsyxor) har hittats i störst antal på Østlandet, men förekommer även på Vestlandet. På Østlandet är många av yxorna funna i inlandet, vilket föranlett att fyndbilden tolkats som spår efter jordbruksbosättningar. Yxspridningen på Vestlandet är mera knuten till kusten och betraktas vanligen som spår av en hantering av främmande importföremål. Vid sidan av fyrsidiga yxor med symmetrisk egg (tunnackiga yxor), så är fyrsidiga yxor med osymmetrisk egg (vespestadyxor och vestlandsyxor) mycket vanliga på Vestlandet. Tidigneolitisk keramik med egenskaper som överensstämmer med trattbägarkeramik (kärl med s-formad kärlprofil och rund botten, grovt bergartsmagrat gods med fin ytbehandling, dekor av exempelvis snöre och tvärsnodd) förekommer både på Østlandet, Sørlandet och Vestlandet. På Østlandet räknas denna keramik vanligen som trattbägarkeramik (t.ex. Mikkelsen 1984, Østmo 1988, 1998, Boaz 1998, Glørstad 2004), medan keramik med samma egenskaper betraktas som ”lokal” eller ”vestnorsk” keramik på Vestlandet (Olsen 1992, Glørstad 1996, Amundsen 2000). Som kommer att framgå nedan finner jag denna uppdelning problematisk. Den kronologiska omfattningen av trattbägarfasen i Sydnorge anges vanligen till TN I – MN A:II. Här kommer dock i första hand lämningar som kan tillskrivas tidigneolitikum att behandlas. Det bör noteras att gränsen mellan tidigneolitikum och mellanneolitikum sätts 4700 BP inom västnorsk arkeologisk forskning (Nærøy 1987, Olsen 1992 s.125-126, Åstveit 1999 s.2, Bergsvik 2003). I Sverige och Danmark sätts samma gräns 4500 BP (Nielsen 1993 s.85, Larsson & Olsson 1997 s.8). Då jag behandlar materialet ur ett Mälardalsperspektiv använder jag mig av den svenska periodindelningen. Geografiskt delas vanligen södra Norge in i Østlandet, 245
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 247 and 248: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?