Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

212 Fr e d r i k HAllgren Figur 9.14. Sadelformade underliggare från Kallmossen, Uppland och Pärlängsberget, Södermanland. Underliggaren från Kallmossen är tillverkad av granit, och påträffades avsiktligt sönderslagen deponerad i en grop tillsammans med ytterligare en söderslagen underliggare samt den limpformade överliggaren i figur 9.13. Underliggaren från Pärlängsberget är tillverkad av sandsten, dess ryggsida har använts för slipning av redskap, troligtvis stenyxor. Tecknade av A-M Pitkänen-Darmark och Mikael Söderblom. Efter Hallgren & Sundström (2008 fig. 16) och Hallgren (et al. 1995 fig. 15). Skala 1:4. Figure 9.14. Saddle-shaped quern slabs from Kallmossen, Uppland and Pärlängsberget, Södermanland. The slab from Kallmossen is made of granite. It was found deliberately smashed deposited in a pit together with another smashed saddle quern and the runner depicted in figure 9.13. The saddle-quern from Pärlängsberget is made of sandstone. The back of the quern has been used to polish tools, probably stone axes. Drawings by A-M Pitkänen-Darmark and Mikael Söderblom. After Hallgren & Sundström (2008 fig. 16) and Hallgren (et al. 1995 fig. 15). Scale 1:4.
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s tio från Fågelbacken och en sadelformad underliggare vardera från Älby och Påljungshage (Lidström-Holmberg 1993, muntlig uppgift, Olsson et al. 1996, Hallgren et al. 2004 s.14, Eriksson & Wikell muntlig uppgift). Några strandvända lokaler tycks helt sakna malstenar (Segerberg 1999, Sundström & Darmark 2005). I de fall malstenarnas rumsliga kontext dokumenterats vid utgrävningar av landvända boplatser står det klart att de ofta påträffas samlade i avgränsade delar av boplatsytan, gärna i anslutning till härdar eller kokgropar (jfr. figur 6.5), vilket antyder närvaro av särskilda arbetsytor för hantering av säd och mat (Apel et al. 1997 s.32, Hallgren et al. 1997, Hallgren 2000a). En del av en sådan arbetsyta undersöktes på Kallmossen, här påträffades både färdiga, använda exemplar och avfall från tillhuggning (eller omhuggning) av malstenar. Fynden indikerar att malredskapen både tillverkades och brukades inom samma del av gårdsplanen. Några färdiga, ej nedslitna exemplar, visade tydliga tecken på att ha blivit avsiktligt och omsorgsfullt sönderslagna (figur 9.14). Det finns skäl att misstänka att såväl praktiskt bruk som ritual och offerhandlingar kunde vara inslag i handhavandet av malredskapen (jfr. Lidström-Holmberg 1998, Bradley 2005). Förutom att malstenar förekommer på boplatser i kontexter som har både funktionella och rituella dimensioner, så är de också kända från mer utpräglat rituella kontexter som gravar och våtmarksoffer. Den mest uppseendeväckande gravkontexten där malstenar förekommer är barngravarna på Östra Vrå (kapitel 6.2.1), vilka täcktes av två stenpackningar delvis uppbyggda av malstenar. Sammanlagt rör det sig om ett 50-tal malstenar, huvudsakligen stora sadelformade underliggare, både hela och avsiktligt sönderslagna exemplar (Kihlstedt 1996 s.74-75, 2006, Kihlstedt et al. 1997 s.118, Lidström- Holmberg 1998 s.138, Risberg et al. 2002 s.15). En malsten i form av en liten överliggare har även påträffats i en av gravanläggningarna med brända människoben på Fågelbacken (kapitel 6.2.1). Offernedläggelser av malstenar är kända från offerkärret på Skogsmossen, som innehöll 17 löpare och 8 underliggare, såväl hela som fragmentariska exemplar. Tio av malstenarna av glimmerskiffer hade synbarligen arrangerats i ett stråk som sträckte sig 7 m tvärs den lilla våtmarken, från dess västra till dess östra sida. I föregående avsnitt har det betonats hur det finns ett stort mått av kontinuitet bakåt vad gäller den tidigneolitiska yxindustrin. Sadelkvarnarna kan däremot sägas vara en nyhet, som nådde Mälardalen från söder. De malredskap som är kända från rena mesolitiska kontexter i regionen har en annan utformning, medan sadelkvarnarna tillhör en tradition som bland annat är företrädd inom den bandkeramiska kulturen (Kahlke 2004, Hamon 2008, Lidström-Holmberg under arbete). Av allt att döma är t r At t Bäg A r k u lt u r sadelkvarnarna en redskapstyp som både funktionellt och konceptuellt var kopplad till beredning av odlad säd. I Mälardalen dyker de upp först i övergången mellan senmesolitikum och tidigneolitikum (Hallgren et al. 1995, Hallgren 1996). Det föreligger fem 14 C-daterade anläggningar med fynd av malstenar från Mälardalen och Bergslagen, fyra från Skogsmossen (stenpackning 277: Ua-18716, 4940±50 BP, ben från nötboskap/älg; härd 219: Ua-14833 4870±65 BP, matskorpa; härd 19: Ua-10862 4850±60 BP, hasselnötskal; stenpackning 279: Ua-15199 4735±75 BP, Triticum aestivocompactum) och en från Fågelbacken (pålanläggning 58: Ua-4019 4870±90 BP, Ua-4023 5005±75 BP, Ua-10024 4810±85 BP, matskorpedateringar; Ua-17200, 4945±50 BP, människoben). Sadelformade malstenar förekommer troligtvis under hela tidigneolitikum. Malstenar av samma typ har även hittats på gropkeramiska boplatser från början av mellanneolitikum (Lidström-Holmberg 1993, Olsson 1996, Sundström et al. 2006), dock färre än vad som är vanligt på de tidigneolitiska lokalerna. Medan malstenar stundom varit förbisedda, så är avfall från produktionen av malredskap närmast okänt. Då både underliggare och överliggare ofta är tillverkade av grovkorniga eller stängliga bergarter, saknar avfallet de lättidentifierade egenskaper som återfinns hos till exempel avslagen från tillhuggning av en porfyrityxa, därtill är några av materialen känsliga för vittring. Efter utgrävningen på Skogsmossen 1995, där vi påträffade ett stort antal malstenar av bland annat glimmerskiffer, insåg vi att vi inte känt igen och tillvaratagit något debitage i detta material. Vid de efterföljande mindre forskningsundersökningarna på Skogsmossen började vi därför aktivt söka efter möjligt debitage i glimmerskiffer och grovkornig sandsten med goda resultat som följd. Det är uppenbart att vi det första grävåret förbisett fyndkategorin helt. I detta är vi inte ensamma, då avfall från malstenstillverkning lyser med sin frånvaro från praktiskt taget alla trattbägarboplatser i regionen. Väl medveten om problemet har det varit lättare att hitta debitage från malstensproduktion. Vid undersökningen på Kallmossen 2000/2001 påträffades en större hopning avslag från tillverkning, eller möjligen omhuggning av malstenar. De sadelformade underliggarna är vanligen tillverkade av granit, grovkornig sandsten eller muskovitrik metavulkanit. De limpformade överliggarna är ofta tillverkade av sandsten eller muskovitrik metavulkanit (Lidström-Holmberg muntligen). Den senare bergarten benämns i arkeologiska sammanhang vanligen glimmerskiffer och ser för en lekman ut som glimmerskiffer, men har bildats under andra geologiska processer. Då muskovitrik metavulkanit är en otymplig term och denna bergart dessutom är svår att okulärt särskilja från egentlig glimmerskiffer för en arkeolog, kommer glimmerskiffer att användas som samlingsbeteckning för både muskovi- 213
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 211: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 263 and 264:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?