Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 4.2. Åland under stenåldern, med Långbergsöda i Saltvik socken<br />
markerad med ett S (jfr. figur 4.3). Förklar<strong>in</strong>g: 1 – land vid 6000<br />
BP, 2 – land vid 3500 BP. Efter Nuñez (1994) med modifikationer.<br />
Figure 4.2. Åland dur<strong>in</strong>g the Stone Age, with the Långbergsöda area,<br />
Saltvik parish, denoted by an S (cf. figure 4.3). Legend: 1 – land<br />
around 6000 BP, 2 – land around 3500 BP. After Nuñez (1994),<br />
with modifications.<br />
vid Långbergsöda i Saltvik sn, där höjdsträckn<strong>in</strong>gen kr<strong>in</strong>g<br />
Orrdalskl<strong>in</strong>t och Långberget bildade en ö med tre kilometers<br />
diameter (figur 4.3). Åtm<strong>in</strong>stone en boplats är<br />
även känd från Bredmossen i Geta längre västerut i den<br />
senmesolitiska skärgården (Dreijer 1941, 1979, Äyräpää<br />
1955, Wel<strong>in</strong>der 1977, Väkevä<strong>in</strong>en 1979a, Alhonen &<br />
Väkevä<strong>in</strong>en 1981, Mart<strong>in</strong>sson 1985, Nuñez 1986, 1994,<br />
Nuñez & Storå 1992). Jag har granskat fyndmaterial från<br />
tre av sperr<strong>in</strong>gs 1-lokalerna vid Långbergsöda, Östra<br />
Jansmyra I och II samt Vargstensslätten II. Östra Jansmyra<br />
I undersöktes ursprungligen av Mats Dreijer på<br />
1930-talet (Dreijer 1941), men har även grävts av Lea<br />
Väkevä<strong>in</strong>en på 1970-talet (Väkevä<strong>in</strong>en 1976a) och 1989<br />
genomförde Jan Andersson en efterundersökn<strong>in</strong>g av en<br />
del av fornlämn<strong>in</strong>gen som skadats vid dikesgrävn<strong>in</strong>g<br />
(Andersson 1990). Östra Jansmyra II och Vargstensslätten<br />
II undersöktes av Lea Väkevä<strong>in</strong>en på 1970-talet<br />
(Väkevä<strong>in</strong>en 1976a, 1976b, 1979a).<br />
Keramikmaterialet som tillvaratagits på de aktuella<br />
lokalerna utgörs av skärvor av sperr<strong>in</strong>gs 1-kärl, oprofilerade<br />
krukor med rund eller spetsig botten (figur 4.4, figur<br />
4.5). Godset är magrat med krossad sten, ibland sand,<br />
och ofta rör det sig om en mycket stor andel magr<strong>in</strong>g så<br />
som framgår av figur 4.5b. Dekoren täcker hela kärlväggen<br />
från mynn<strong>in</strong>g till botten i form av horisontella och<br />
vertikala zoner, en effekt som uppnåtts genom att ett<br />
eller flera dekorelement zonvis applicerats i horisontell,<br />
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e n r u n t östersjön<br />
Figur 4.3. Karta över Långbergsödadalen, Saltvik sn, Åland, i relation<br />
till fornstrandl<strong>in</strong>jer. De lokaler som diskuteras i föreliggande arbete<br />
är 3 – Östra Jansmyra I, 4 – Östra Jansmyra II, och 8 – Vargstensslätten<br />
II. Svarta punkter representerar äldre kamkeramiska lokaler<br />
(Ka I:1 and Ka 1:2), cirklar avser yngre kamkeramiska lokaler samt<br />
gropkeramiska lokaler. Efter Alhonen & Väkevä<strong>in</strong>en (1981 s.69) med<br />
modifikationer.<br />
Figure 4.3. Map of the the Stone Age sites at Långbergsöda, Saltvik<br />
parish, Åland, <strong>in</strong> relation to ancient shorel<strong>in</strong>es. The settlements discussed<br />
here are 3 – Östra Jansmyra I, – 4 Östra Jansmyra II, and 8 –<br />
Vargstensslätten II. Legend: black dots – older Comb Ware sites (Ka<br />
I:1 and Ka 1:2), circles – younger Comb Ware sites and Pitted Ware<br />
sites. After Alhonen & Väkevä<strong>in</strong>en (1981 p.69), with modifications.<br />
Figur 4.4. En sperr<strong>in</strong>gs 1 kruka från Vargstensslätten II, Åland. Efter<br />
Alhonen & Väkevä<strong>in</strong>en (1981 s.73)<br />
Figure 4.4. A Sperr<strong>in</strong>gs 1 vessel from Vargstensslätten II, Åland. After<br />
Alhonen & Väkevä<strong>in</strong>en (1981 p.73).<br />
59