Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

asymmetrisk egg har istället en mer välvd och planare eggyta. Ibland benämns yxorna med symmetrisk egg för rätyxor och yxorna med asymmetrisk egg för tväryxor, då man antar att de senare skaftats med eggen tvärs skaftets längdriktning, medan de förra antas ha varit skaftade så att eggen löper parallellt med yxskaftets längdriktning. Medan tunnackiga yxor per definition ska ha en symmetrisk rät egg, så förekommer det även exemplar med tvär egg. Ebbesen betraktar dessa som yxor som sekundärt getts en tvär egg vid omhuggning (Ebbesen 1984 s.130). Fyrsidigt slipade yxor, i proportionerna lika tunnackiga yxor, men med asymmetrisk egg är dock ett karaktäristiskt inslag i fyndbilden på boplatser från TN och MN A på norska Vestlandet, yxor som går under benämningen vespestads- och vestlandsyxor (Gjessing 1945 s.215-219, Olsen 1992, Bergsvik 2004, se vidare kapitel 10.1.2). På trattbägarboplatser i Mälardalen förekommer vid sidan av de räteggade tunnackiga yxorna, tväreggade håleggade yxor, som bortsett från eggpartiet uppvisar “de för den tunnackiga yxan karaktäristiska stildragen” (Florin 1938 s.23, jfr. Malmer 1991 s.118-119). De håleggade yxorna förekommer dels i storlekar som motsvarar vanliga tunnackiga yxor, men vanligare är de något mindre (kring 5 - 6 cm) och kallas då hålmejslar (figur 9.3) (Florin 1938, 1958, Apel et al. 1995 s.83, Hallgren et al. 1997 s.92). Storleksvariationen bland de håleggade yxorna/mejslarna har mig veterligt inte studerats eller definierats. Vid sidan av skillnaden i storlek finns det ingenting som särskiljer håleggade yxor från håleggade mejslar, bägge varianterna är vanligen helslipade, har ett mer eller mindre fyrsidigt tvärsnitt och tunn och/eller spetsig nacke. Vid sidan av håleggade redskap förekommer också mejslar (eller små yxor) med rak egg och i ett fall med en avsiktligt tillverkad trubbig egg. Det senare redskapet benämns kanske bättre hammare. På 202 Fr e d r i k HAllgren Figur 9.3. Två håleggade mejslar (till vänster) och två avslagsmejslar (till höger) från Skogsmossen, Västmanland. Den vänstra hålmejseln är c. 9,5 cm lång. Foto Ulrika Djerw. Figure 9.3. Two hollow-edged chisels (left) and two flake chisels (right) from Skogsmossen, Västmanland. The hollow-edged chisel on the left is c. 9.5 cm long. Photo by Ulrika Djerw. Fågelbacken påträffades en hålmejsel intill en tunnackiga yxa i en gravanläggning, daterad till första halvan av TN (Ua-10025, 5070±80BP, Ua-4020, 4995±85BP). Så som diskuteras i kapitel 6.2 förekommer kombinationen mejsel och tunnackig yxa, eller mejsel och mångkantsyxa återkommande i gravkontexter, en parallell till det parvisa nedläggandet av stor och liten yxa i gravar på Nordjylland (jfr. Ebbesen 2002 s.97). Mejslarna är ibland tillverkade av stora avslag (restprodukter från yxtillverkning), snarare än av ett kärnhugget ämne och dessa står nära en redskapstyp som kallas avslagsmejslar (figur 9.3, 9.4). Avslagsmejslar är små redskap tillverkade av avslag från yxtillverkning, som getts en skärande egg genom slipning (Lindqvist 1963 s.68-69, Apel 1996 s.156, af Geijerstam 1996 s.97). Vid sidan av eggslipningen är avslagsmejslarna oftast obearbetade, medan däremot hålmejslarna har en heltäckande slipning. Avslagsmejslar förekommer i två 14 C-daterade anläggningar på Skogsmossen, med dateringar till 4940±50 BP (Ua-18716, nötboskap/älg) respektive 4735±75 BP (Ua-15199, Triticum aestivocompactum). Bland övriga yxformer som är vanliga i tidigneolitiska kontexter finns trindyxor med runt, ovalt eller antydan till fyrsidigt tvärsnitt (Bagge 1941 s.48, Florin 1958 s. 46, 91, Hallgren et al. 1997 s.92, Kihlstedt 1997 s.116, Malmer 2002 s.33-34). Trindyxorna kan delas upp i två huvudtyper utifrån eggpartiets utformning, sådana som har symmetrisk egg i relation till yxkroppens mittaxel och sådana som har osymmetrisk egg i relation till yxans mittaxel (Hermansson & Welinder 1997 s.47). Bägge typerna förekommer på trattbägarboplatser i Mälardalen och Bergslagen (figur 9.5). De olika varianterna av trindyxor inom Mälardalens trattbägarkultur pekar på en kontinuitet bakåt till mesolitikum. Som nämnts ovan har också de tunnackiga yxorna typologiska föregångare
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s Figur 9.4. Avslagsmejsel av porfyrit från Skogsmossen, Västmanland. Teckning av Alicja Grenberger. Skala 1:1. Figure 9.4. Flake chisel of porphyrite from Skogsmossen, Västmanland. Drawing by Alicja Grenberger. Scale 1:1. Figur 9.5. Trindyxor från Skogsmossen. Den mittersta yxan har en symmetrisk egg, den vänstra och högra yxan osymmetrisk egg. Den högra yxan uppvisar sprickbildning efter att ha utsatts för eld. Den vänstra yxan är c. 11 cm lång. Foto Ulrika Djerw. Figure 9.5. Round-butted axes (”trindyxor”) from Skogsmossen. The middle axe has a symmetrical edge, the left and right axes have asymmetrical edges. The axe on the right displays cracks after exposure to fire. The left axe is c. 11 cm long. Photo by Ulrika Djerw. t r At t Bäg A r k u lt u r 203
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 205 and 206: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?