Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 10.16. 14C-dateringar från trattbägarlokaler i Pommern och Chelmno, nordvästra Polen (Gurtowski 1987, Kukawka & Wawrzykowska 1987, Luijten 1995, Wierzbicki 1995, Kukawka et al. 2002). Figure 10.16. 14C dates from Funnel Beaker Culture sites in Pomerania and Chelmno, North-western Poland (Gurtowski 1987, Kukawka & Wawrzykowska 1987, Luijten 1995, Wierzbicki 1995, Kukawka et al. 2002). rester efter två gårdslägen med stolpbyggda hus/hyddor och en grupp förvaringsgropar som sammanlagt innehöll 7500 förkolnade sädeskorn (Triticum dicoccum) varav flera 14 C-daterats till tidigneolitikum (figur 10.16). Det osteologiska materialet domineras av svin, boskap och får/get men innehåller även ben av hjort och bäver. Keramiken inom lupawagruppen karaktäriseras som nämnts framförallt av trattbägare med vertikal bukdekor. Den äldsta keramiken från Poganice, som sätts i samband med dateringen 5190±170 BP har både vertikalt applicerade lister och vertikala linjer. Under de senare faserna försvinner listdekoren medan vertikala linjer fortsatt dominerar (figur 10.17). Vid sidan av trattbägare förekommer kragflaskor, hankkärl och skålar. Figur 10.17. Trattbägare från Poganice 4 i Pommern, norra Polen. Den aktuella krukan hittades i en anläggning som 14 C-daterats till 4755±25 BP. Efter Wierzbicki (1995). Figure 10.17. Funnel beaker from Poganice 4 in Pomerania, Northern Poland. This vessel was found in a feature dated to 4755±25 BP. After Wierzbicki (1995). 252 Fr e d r i k HAllgren Sydöst om lupawagruppen, i den krök som bildas av Vistula vid Torun, ligger regionen Chelmno (figur 10.15), vilken hyser en trattbägarbosättning av något annorlunda karaktär. I början av 2000-talet var 1600 trattbägarlokaler kända i Chelmno, huvudsakligen boplatser men även långhögar och flatmarksgravar (Kukawka & Wawrzykowska 1987, Kukawka 1991, 1997, Kukawka et al. 2002). Gravarna innehåller både skelett- och brandbegravningar (Gurtowski 1987). Trattbägarkeramiken i Chelmno skiljer sig både från lupawagruppen i NV, liksom från ”klassisk” polsk trattbägarkeramik från Polens centrala delar och brukar därför betecknas som chelmnogruppen. Även flintindustrin skiljer sig i flera avseenden från TRB i övriga delar av Polen (Małecka-Kukawka 1987 s.135, 1992 s.122), medan föremålskategorier som mångkantiga stridsyxor känns igen från andra områden (Kukawka & Wawrzykowska 1987 s.107). Spår av bostäder i form av mindre stolpkonstruktioner (ofta c. 5 x 7 m) förekommer på flera boplatser (Kukawka & Wawrzykowska 1987 s.118, Kukawka et al. 2002 s.101,106). Chelmnogruppens boplatser hyser spår av odling dels i form av avtryck i keramiken (korn, hirs, vete, havre och möjligen råg), dels i form av malstensunderliggare och löpare. Det osteologiska materialet innehåller tamdjur som nöt, får/get och gris men också fisk, fågel och mollusker samt pälsvilt som mård, räv och grävling (Kukawka & Wawrzykowska 1987 s.107). Tillgängliga dateringar från trattbägarlokaler i Chelmno omfattar perioden c. 3900 – 3000 f.Kr. (figur 10.16). Chelmnogruppens keramik delas typologiskt in i tre faser (Kukawka & Wawrzykowska 1987 s.104-106, Kukawka 1997 s.195-197). Fas I karaktäriseras av sparsamt dekorerad keramik (dekorfrekvens 2%) magrad med chamotte. Tre kärltyper förekommer, trattbägare, skålar och kragflaskor. Keramiken från fas II har rikare dekor (8-13%) och vid sidan av chamotte förekommer magring med snäckskal och krossad sten. Traditionen att magra keramiken med snäckskal, liksom förekomsten av yttäckande dekor, ses som företeelser inlånade från Forest Neolithic grupper norr om trattbägarkulturen och importerade kärl av ”skogsneolitiska” typer förekommer även på flera lokaler (Małecka-Kukawka 1990, Kukawka 1991, 1997). Förutom de kärltyper som karaktäriserade föregående fas förekommer amforor, handtagsförsedda skålar och säckformade kärl (Wawrzykowska 1990, Małecka-Kukawka 1990). I fas III blir snäckskalsmagring vanligare och dekorfrekvensen ökar (7-22%). Det finns en samvariation mellan dessa två faktorer, det vill säga snäckskalsmagrade kärl tenderar att ha en mer yttäckande dekor. Även under denna fas förekommer importerad skogsneolitisk keramik vid sidan av trattbägarkeramik, bland annat innehåller en grav på lokalen Małe Czyste bägge typerna (Kukawka & Wawrzykowska 1990) (figur 10.18). Det föreligger inga 14 C-dateringar som säkert kan
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum Figur 10.18. Trattbägare (under) och fragment av en ”skogsneolitisk” kruka (över) från en tidigneolitisk grav på Małe Czyste i Chelmno, norra Polen. Efter Kukawka & Wawrzykowska (1990 fig. 11). Figure 10.18. Funnel beaker (below) and fragment of a ”Forest Neolithic” vessel (above) from an Early Neolithic grave at the site Małe Czyste in Chelmno, Northern Poland. After Kukawka & Wawrzykowska (1990 fig. 11). knytas till fas I kontexter (Zakrzewo 6 betecknas fas I/ II), fas II dateras till c. 3900 – 3500 f.Kr. (Lembarg 94, Lembarg 95, Brąchnówko 1, Wieldządz 31), fas III till c. 3400 – 3000 f.Kr. (Małe Czyste, Torun 327) (Kukawka & Wawrzykowska 1987, Kukawka 1997, Kukawka et al. 2002 s.102). Som framgår av kartan i figur 10.15 är lupawa- och chelmnogruppernas gräns mot angränsande jägare-samlare med nemankeramik inte så mycket en nordgräns som en östgräns. I nordvästra hörnet av kartan i figur 10.15 skymtar östra Mälardalen och därunder Gotland, områden som utmärks av trattbägarkulturens materiella kultur och ett jordbruksinslag i ekonomin, trots att de är belägna avsevärt längre norrut än jägare-samlare grupperna med nemankeramik i Polen/Litauen/Vitryssland. Bilden antyder att trattbägarkulturens nordgräns inte enbart bestämts av ekologiska förhållanden (se vidare Hallgren under arbete). 10.1.4 Trattbägarkulturens nordliga randbygder väster och öster om Östersjön Så som framgått av diskussionen ovan, finns det en del distinkta likheter mellan arkeologiska material daterade till perioden 4000-3300 f.Kr. från Mälardalen, västra Mellansverige, norska Østlandet och i viss mån norska Vestlandet. I alla dessa områden introducerades keramikhantverk omkring eller strax efter 4000 f.Kr., och i hela området tillverkades bergartsmagrade kärl som gavs trattbägarens kärlform och som bland annat dekorerades med snörintryck, tvärsnodd och rader av enkla intryck. Samtidigt med keramikens introduktion dyker också de första spåren av domesticerade produkter upp. I vissa regioner finns underlag för att påstå att man bedrivit odling och fädrift, i andra kan det ha rört sig om en cirkulation av jordbruksprodukter. I hela området tillverkade man fyrsidiga bergartsyxor samt cirkulerade fyrsidiga yxor av flinta med ursprung i Sydskandinavien – en region som också den kännetecknas av en introduktion av jordbruk och trattbägarkeramik omkring 4000 f.Kr. Ungefär samtidigt eller kanske något tidigare som tillverkningen av trattbägare och fyrsidiga yxor togs upp i Mellansverige, Sydnorge och Sydskandinavien tillsammans med odlingen och fädriftens praktik, så skedde en motsvarande förändring på andra sidan Östersjön, i Pommern och Chelmno i norra Polen. Liksom i Mälardalen introducerades här distinkta typer som trattbägare, kragflaskor, och mångkantiga stridsyxor – och därmed förknippade hantverkstraditioner. Ett annat förenande drag är att ritualer med kremering av människoben praktiserades i bägge områdena (jfr. kapitel 6.2.1). Medan trattbägarna och mångkantsyxorna inom respektive region kan kännas igen som just varianter av samma koncept, så skiljer sig de samtidigt åt i sin formgivning. En tidigneolitisk stridsyxa från Pommern känns igen som en mångkantig stridsyxa men ser inte ut som mångkantiga stridsyxor från Mälardalen (jfr. kapitel 9.1.3). I bägge regionerna har man kremerat döda anförvanter, men de brända benen har sedan deponerats under andra former och i olika typer av gravmonument. På platser som Dąbki och Rzucewo var det liksom i Mälardalen jägare-samlare som tog upp/skapade den nya företeelsen trattbägarkultur. Längre söderut i Polen var det troligtvis människor inom sen bandkeramisk kultur som tog upp/skapade den lokala versionen av trattbägarkultur (Czerniak 1994, Domańska & Rzepecki 2004, Larsson & Rzepecki 2005). I otaliga lokala sociala sammanhang – lokala communities of practice – inom detta vidsträckta område tog människor upp och skapade likartade kulturella praktiker, praktiker som utövades och reproducerades lokalt men ändå hade en dimension som sträckte sig bortom 253
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?