Identitet i praktik - Identity in Practice

Figur 6.3. Lerklining med avtryck av ändträ (a), flätverk (b, c) och
sten eller planka (d) från kärret på Skogsmossen. Skala 1:1.
Figure 6.3. Daub with imprints of tree rings (a), wattle (b, c) and
stone or plank (d) from the fen at Skogsmossen. Scale 1:1.
son & Hennius 1999, Carlsson 2004). Dessa lämningar
skiljer sig sinsemellan en hel del, både i storlek (2 - 8 meter
i diameter) och i det att några saknar stolphål, andra
har stolphål i rännan och somliga har stolphål utanför
rännan. En del är helt fyndtomma, medan andra innehåller
större mängder fynd i själva rännan. Tolkningen av de
aktuella lämningarna som bostäder är starkt ifrågasatt, i
synnerhet har Per Persson och Lars Sundström framfört
åsikten att det rör sig om rotvältor (Persson muntligen,
Sundström muntligen). Det finns anledning att ta kritiken
på stort allvar och när lämningar av denna typ grävs ut
framöver måste dokumentationen genomföras på ett sätt
som verkligen utvärderar problematiken.
De stolpstrukturer som tolkats som hus saknar bevarade
härdar. Huset på Skogsmossen innehöll dock en
störd kontext (påverkad av en rotvälta som berörde en
del av huset) med sot och skärvsten som kan ha varit
rester av en härd. Både på Skogsmossen och Skumparberget
påträffades dock grupper av härdar på gårdsplanen
en bit från respektive hus. I anslutning till husen från
Skumparberget och Skogsmossen påträffades däremot
en hel del bränd lera/lerklining. För Skumparbergets del
argumenterar Apel et al. (1997) för att det rör sig om
lerklining som klätt väggarna, men det är också tänkbart
att det rör sig om lera som klätt exempelvis eldstäder/
ugnar i husen.
96
Fr e d r i k HAllgren
Vanligtvis är lerkliningen från boplatserna kraftigt
fragmenterad och bitar med tydliga avtryck av konstruktionsdetaljer
är därför ovanliga (jfr. Ramqvist 1997). I
kärret på Skogsmossen påträffades dock bättre bevarad
lerklining i anslutning till en spång/plattform som anlagts
i kanten av våtmarken. Dessa lerkliningsbitar visar
avtryck både av flätverk av tunna vidjor och av flata
ytor som kan vara avtryck av plank eller sten. En bit har
avtryck av ändträ (årsringar) från en bit trä (figur 6.3).
Ibland finns förkolnat material inbakat i den brända leran,
två sådana bitar har 14 C-daterats, en bit hasselnötskal
i lerklining från Tjugestatorp (Ua-10901 4885±75 BP)
och en bit träkol i lerklining från kärret på Skogsmossen
(Ua-15201 4695±75 BP). Från Kallmossen föreligger
flera bitar bränd lera/lerklining som dekorerats med rader
av nagelintryck på den tillslätade ytan. Det är oklart
om detta är spår efter en klinad konstruktion (t.ex. en
ugn) med dekor, eller om det är rester av en dekorerad
lerfigur. I det senare fallet har den i så fall varit större
än de lerfigurer som vanligen hittas på trattbägarlokaler
(jfr. Skaarup 1975, Apel et al. 1997).
I anslutning till hus kända från landvända trattbägarboplatser
finns ofta vad som kan tolkas som en gårdsplan
uppdelad i skilda aktivitets och hantverksområden, en
strukturering av rummet som tycks relaterad till de intilliggande
husen. Som beteckning på denna denna typ