Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i d e n t i t e t u n d e r tidigneolitikum<br />
på platsen använt samma lertäkt som råvarukälla under<br />
en tidsrymd av flera hundra år.<br />
Trattbägarkeramiken kan ses som en överregional<br />
företeelse med en mycket vid geografisk spridn<strong>in</strong>g i norra<br />
Europa. Samtidigt f<strong>in</strong>ns regionala särdrag för trattbägarkeramik<br />
från just Mälardalen och Bergslagen (vanligt<br />
med grop<strong>in</strong>tryck, frekvent randdekor, ibland dekor på<br />
kärlväggens <strong>in</strong>sida, tvärsnoddsdekor redan under TN I,<br />
osv.), drag som särskiljer denna keramik från sydskand<strong>in</strong>avisk<br />
och nordpolsk trattbägarkeramik. Sett ur ett tredje<br />
perspektiv kan trattbägarkeramiken också ses som en<br />
lokal företeelse då människor på närbelägna och <strong>in</strong>bördes<br />
samtida boplatser tycks ha reproducerat skilda lokala<br />
teknologisk stilar, platsspecifika traditioner som utövats,<br />
lärts ut och lärts <strong>in</strong> genom många generationer.<br />
I kapitel 8.6 diskuteras vilka förutsättn<strong>in</strong>gar som<br />
kan ha bidragit till att upprätthålla det specifikt lokala i<br />
hantverkstraditioner som reproducerats <strong>in</strong>om små grupper<br />
hantverkare på enskilda boplatser. Då storleken på<br />
f<strong>in</strong>geravtryck i trattbägarkeramik <strong>in</strong>om och bortom<br />
Mälardalen antyder att det ofta var kv<strong>in</strong>nor som formade<br />
kärlen, så föreslås ett scenario som <strong>in</strong>nefattar att<br />
döttrar lärdes upp av mödrar, men också att en matrilokal<br />
bosättn<strong>in</strong>gsregel bidrog till att bibehålla gruppen<br />
av kv<strong>in</strong>nliga hantverkare <strong>in</strong>takt. Det föreslås vidare att<br />
utövandet av hantverkets <strong>praktik</strong> i detta community of<br />
practice där mormödrar lärde mödrar lärde döttrar lärde<br />
systrar, bör ha bidragit till att det formerades en idé<br />
om gemensam identitet. Det sociala sammanhangets<br />
gemensamma ursprung i en historisk eller fiktiv anmoder<br />
blev därmed betydelsebärande, en idé om en matril<strong>in</strong>jär<br />
härkomstgrupp kan ha formerats.<br />
Sten<strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> <strong>in</strong>om Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur<br />
utmärks av en produktion av tunnackiga grönstensyxor,<br />
tr<strong>in</strong>dyxor, mångkantiga stridsyxor, malstenar,<br />
slipstenar samt småredskap av kvarts. Vid sidan av de<br />
lokalproducerade redskapen förekommer exotiska stenföremål<br />
i form av spets- och tunnackiga fl<strong>in</strong>tyxor med<br />
ursprung <strong>in</strong>om Sydskand<strong>in</strong>aviens trattbägarkultur och<br />
skifferföremål med ursprung i Nordskand<strong>in</strong>aviens skifferkultur.<br />
Fl<strong>in</strong>tyxorna har stundom använts sekundärt som<br />
råmaterial för framställn<strong>in</strong>g av skrapor och tvärpilar.<br />
Yx<strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> är mest utförligt studerad. Petrografiska<br />
analyser av avfall från yxtillverkn<strong>in</strong>g på trattbägarboplatser<br />
i västra Mälardalen pekar på att varje boplats<br />
har försetts med porfyrit för yxproduktion från varsitt<br />
stenbrott, klyft som nyttjats under flera generationer.<br />
Många av de färdiga yxor som deponerats på samma<br />
boplatser är emellertid tillverkade av porfyrit (eller andra<br />
material) från andra stenbrott. Mönstret antyder en omfattande<br />
cirkulation av färdiga yxor. Utbytet torde främst<br />
ha varit socialt motiverat, då yxorna som erhölls vid dessa<br />
transaktioner i allt väsentligt var identiska med de som<br />
producerades lokalt.<br />
En petrografisk studie av handkvarnar och produktionsavfall<br />
från kvarntillverkn<strong>in</strong>g från Skogsmossen antyder<br />
en lokal produktion, användn<strong>in</strong>g och deponer<strong>in</strong>g<br />
av denna kategori redskap. Analys av färdiga malstenar<br />
från närbelägna trattbägarboplatser antyder att dessa försågs<br />
med sten för kvarntillverkn<strong>in</strong>g från andra stenbrott.<br />
Sammantaget antyder resultaten att de boende på varje<br />
boplats hade tillgång till egna råvarukällor för råmaterial<br />
till kvarntillverkn<strong>in</strong>g. I vilken mån handkvarnar cirkulerats<br />
är svårbedömt med nuvarande kunskapsläge.<br />
Råmaterialet för både stensmidet och keramikhantverket<br />
tycks således ha hämtats från specifika brott och täkter<br />
som nyttjades av människor från samma bosättn<strong>in</strong>g under<br />
långa tidsrymder. De färdiga produkterna har däremot<br />
hanterats helt olika. Medan arbetsyxorna regelmässigt<br />
cirkulerats och deponerats bortom ursprungskontexten,<br />
så är det förhållandevis sällsynt att främmande lerkärl<br />
identifierats vid teknologiska eller stilistiska analyser av<br />
keramiken. I kontrast mot keramiken som ofta uppvisar<br />
lokalspecifika drag i formgivn<strong>in</strong>g och/eller teknologi,<br />
så är de tunnackiga bergartsyxorna mer enhetliga, den<br />
variation som f<strong>in</strong>ns i deras formgivn<strong>in</strong>g har <strong>in</strong>te kunnat<br />
knytas till specifika lokaler eller subregioner.<br />
Ovan föreslogs att keramikhantverk var en syssla<br />
som i första hand utövades av kv<strong>in</strong>nor under tidigneolitikum,<br />
och att hantverkstraditionen praktiserades och<br />
reproducerades <strong>in</strong>om ramen för matril<strong>in</strong>jär, matrilokal<br />
ätt med platskont<strong>in</strong>uitet på enskilda bosättn<strong>in</strong>gar som<br />
exempelvis Skogsmossen. Vad gäller yxsmidet så f<strong>in</strong>ns<br />
<strong>in</strong>ga f<strong>in</strong>geravtryck som kan ge ledn<strong>in</strong>g till vilka som<br />
tillverkade redskapen. Om det likväl hypotetiskt antas<br />
att det var män som tillverkade tunnackiga yxor och<br />
att det vanligen var fäder som lärde upp söner, liksom<br />
dessa senare lärde upp s<strong>in</strong>a söner, så motverkade de<br />
generationsvis återkommande flyttarna i samband med<br />
giftermål framväxten av lokalspecifika hantverkstraditioner<br />
i yxsmidet. I ett scenario med matrilokal bosättn<strong>in</strong>g<br />
flyttade gårdens söner alltid annorstädes vid giftermål,<br />
samtidigt som nya män flyttade <strong>in</strong>, män som lärt sig<br />
stenhantverk på andra platser. Modellen <strong>in</strong>nehåller ett<br />
stort mått av spekulation, men är förenlig med frånvaron<br />
av lokalspecifika drag i tillhuggn<strong>in</strong>g och formgivn<strong>in</strong>g av<br />
tunnackiga grönstensyxor.<br />
Sett i ett överregionalt perspektiv framträder Mälardalen/Bergslagen<br />
som en region med en proportionerligt<br />
stor andel bergartsyxor och en m<strong>in</strong>dre andel fl<strong>in</strong>tyxor.<br />
I kapitel 9.3 föreslogs att mönstret uppkommit genom<br />
att ett (eller flera överlappande) utbytesnätverk varit<br />
begränsat till regionen, ett socialt nätverk <strong>in</strong>om vilket<br />
gåvoutbyte av grönstensyxor var centralt.<br />
Inom samma utbytesnätverk har man också cirkulerat<br />
exotiska föremål i form av fl<strong>in</strong>tyxor från Sydskand<strong>in</strong>aviens<br />
trattbägarkultur och skifferknivar med ursprung i<br />
Nordskand<strong>in</strong>aviens skifferkultur.<br />
275