Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

nalt, i horisontell komposition (figur 10.34). Skärvorna minner mycket om keramik från just den eponyma lokalen Kierikki (jfr. Siiriäinen 1967 fig. 5c). Matskorpa på insidan av de avbildade krukskärvorna har 14 C-daterats till övergången tidigneolitikum-mellanneolitikum (figur 10.32). Vid sidan av kierikkiskärvorna domineras fynden från Västra Mårtsbo av tidig gropkeramik, men inkluderar också keramik med snör- och tvärsnoddsdekor (Kaelas 1957 s.131, Jonsson 1958 s.32), som snarare kan uppfattas som tidigneolitisk trattbägarkeramik. Då den tidiga gropkeramiken är en fortsättning på och förändring av keramikhantverket inom tidigneolitisk trattbägarkultur (kapitel 8.2), så är detta inte att förundras över, snarare kan det förväntas att keramik från boplatser från övergången TN II/MN A har drag av bägge traditionerna. Kierikkikeramiken från Västra Mårtsbo genomgick tunnslipsanalys 1963 på initiativ av Astrid Linder, som bedrev studier kring norrländsk asbestkeramik från brons- och järnålder (Linder 1966). Analysen utfördes av Nils Sundius, Mineralogiska avdelningen vid Naturhistoriska Riksmuseet och visade att skärvan var magrad med antofyllitasbest (dokument i Museum Gustavianums magasin). Analysen omnämns dock inte i Linders artikel i Fornvännen 1966, där motsvarande analyser av metalltida asbestskeramik presenteras, troligen på grund 266 Fr e d r i k HAllgren Figur 10.34. Kierikki-keramik funnen på boplatsen Västra Mårtsbo, Valbo sn, Gästrikland. Organisk beläggning på krukan har daterats till 4515±70 BP (jfr. figur 10.32). Teckning av Alijca Grenberger. Skala 1:1. Figure 10.34. Kierikki pottery found at the settlement site Västra Mårtsbo, Valbo parish, Gästrikland, Sweden. Organic crust on the pot has been dated to 4515±70 BP (cf. figure 10.32). Drawing by Alicja Grenberger. Scale 1:1. Figur 10.35. Utbredningen av fyndplatser för kierikki-keramik i Finland. Efter Siiriäinen (1984 s.31). [Den svenska fyndplatsen Västra Mårtsbo i Gästrikland ligger invid lokal 13 i figur 10.2.] Figure 10.35. The distribution of Kierikki pottery in Finland. After Siiriäinen (1984 p.31). [The Swedish find Västra Mårtsbo in Gästrikland is situated next to site 13 in figure 10.2.]
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum av att den kronologiskt föll utanför Linders intresseområde. Lavento och Hornytzkyj har genomfört en stor studie av asbestmagrad keramik från Finland, i vilken det bland annat ingick åtta kierikkikrukor (Lavento & Hornytzkyj 1995, 1996). Sju av dessa är i likhet med krukan från Västra Mårtsbo magrade med antofyllitasbest, vars ursprung är området strax öster om Kuopio i östra Finland (Lavento & Hornytzkyj 1996 s.61). Det är troligt att också mårtsbokrukans antofyllitasbest kommer från Kuopio, ett avstånd på 60 mil fågelvägen. Dessa krukor, skifferringar och yxor som transporterats mellan Sverige, Åland och Finland visar att människor kring södra Bottenhavet, Ålands hav och Skärgårdshavet regelbundet haft långväga kontakter med människor vid andra stränder, människor som haft andra sedvänjor och hantverkstraditioner. Lika lite som skillnaderna mellan närbelägna bosättningar från kamkeramisk kultur och skifferkultur i Norrbotten kan förklaras som ett resultat av isolation och brist på kontakt, så kan skillnaderna öster och väster om södra Bottenhavet ses enbart som ett resultat av att de mellanliggande havsvidderna skiljde människor åt. Tvärtom kan havet, dess öar och vinterns isar ha varit rum där människor från skilda kulturella ursprungskontexter möttes, till exempel under vårvinterns säljakt (Äyräpää 1950 s.33, Zvelebil 2006). 10.2.3 Nemankultur, zedmarkultur, narvakultur och kamkeramisk kultur i östra Östersjöområdet Diskussionen ovan av jägare-samlare som levde norr om Skandinaviens trattbägarkultur berörde även kamkeramisk kultur längs Östersjöns nordöstra stränder. I föreliggande avsnitt riktas istället blicken söderut. Med utgångspunkt i trattbägarkulturens nordgräns i Polen behandlas här grupper som levde i sydöstra Östersjöområdet (norra Polen, Kaliningrad, Litauen, Lettland, Estland, västra Ryssland och västra Vitryssland), vilka brukar sammanfattas under termen Forest Neolithic (figur 10.15). De aktuella arkeologiska materialen betraktas normalt som lämningar efter jägare-samlare och sant är Figur 10.36. Tidigneolitisk nemankeramik av lysaja gara-typ. [Neman stavas stundom Nieman eller Nemunas, lysaja gara stavas ibland lysa gora]. Efter Černjawskij (1987 fig. 1). Figure 10.36. Neman pottery of the Lysaja Gara type, contemporary with the Early Neolithic Funnel Beaker Culture. [Neman is spelled Niemen or Nemunas by some, and Lysaja Gara is sometimes spelled Lysa Gora]. After Černjawskij (1987 fig. 1). att djurbenen helt domineras av vilda arter. Det finns dock vissa indikationer på småskalig odling och fädrift. För en svensk forskare är materialet svåröverskådligt, i allmänhet finns endast kortare sammanfattningar publicerade på engelska eller tyska. Därtill förekommer ett virrvarr av kulturbegrepp, begrepp som till en del tycks användas olika i olika länder. Vill man diskutera trattbägarkulturens nordgräns är det likväl viktigt att inkludera östra Östersjöområdet, då regionen i många avseende utgör en intressant kontrast till trattbägarkulturens nordgräns i Skandinavien. De nordöstligaste lokalgrupperna inom trattbägarkultur i Polen, lupawa och chelmno, diskuterades kortfattat i kapitel 10.1.3. Omedelbart norr och öster om dessa, i nordöstra Polen, södra Litauen och sydvästra Vitryssland finns ett komplex benämnt nemankultur (figur 10.15) (Kempisty 1986, Černjawskij 1987, Timofeev 1988, 1998a, 1998b, Rimantienė 1992, 1999, Sulgostowska 1998, Piličiauskas 2002). Nemankulturens äldsta fas (dubičiai) har diskuterats i kapitel 4, här är den senare fasen, lysaja gara, som är samtida med Skandinaviens tidigneolitikum av intresse. Nemankultur betraktas vanligen som en jägare-samlare kultur, det sparsamma osteologiska materialet på de polska boplatserna utgörs av vilda arter (Sulgostowska 1998 s.92-93). Det är dock oklart om detta gäller alla kronologiska faser och hela nemankulturens utbredningsområde, särskilt som Sulgostowska och Piličiauskas påpekar att nemanboplatser ofta har dåliga bevaringsförhållanden för organiskt material. Lysaja gara fasens keramik kännetecknas av spetsbottnade, svagt profilerade krukor, med magring av sten och ibland växtmaterial (figur 10.36). Jämfört med den äldre dubičiai fasen har keramiken rikare dekor, är mer välbränd och har tunnare kärlväggar. Ett karaktäristiskt drag är gropintryck applicerade både på kärlens ut- och insida, vilka ger upphov till en bula på motstående sida av kärlväggen. Medan nemankulturens äldre fas numera är tämligen väldaterad (kapitel 4), så föreligger endast en enstaka dateringar från lysaja gara fasen (Piličiauskas 2002). Dateringen från Korzecznik visar dock att fasen till en del är samtida med Skandinaviens tidigneolitikum, 267
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 265: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299: Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301: Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303: Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305: Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307: Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309: Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311: Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313: Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315: Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?