Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

vertikal eller diagonal position. Vanliga dekorelement är tvärsnodd, sticklinje och olika stämpelintryck, men snördekor uppträder också (Dreijer 1941, Äyräpää 1956, Väkeväinen 1979a, Alhonen and Väkeväinen 1981, Edgren 1992). Gropintryck förekommer som regel på alla kärl och dessa har applicerats ovanpå den övriga dekoren. Groparna bildar vanligen horisontella rader. [Enligt Äyräpääs ursprungliga definition av sperrings 1-keramik så skall groparna ha applicerats utan hänsyn till övrig dekor, jfr. Hallgren 2004 s.131. Enligt Christian Carpelan så är det dock vanligt att ”...groparna är omsorgsfullt intryckta så att de accentuerar kompositionen även om de är intryckta på stämpelfigurer...” (Carpelan e-mail 050518)]. Några kärl från Vargstensslätten har målats med röd färg, ett bruk som även är känt från den eponyma lokalen Sperrings 1 (Europaeus 1927). Keramiken från Östra Jansmyra och Vargstensslätten är tillverkad av ancylus/ sötvattenslera, ett råmaterial som inte förekom på Åland. Antingen så har färdiga krukor eller lera för tillverkning på plats, förts till Åland från finska fastlandet (Alhonen & Väkeväinen 1981 s.72-75). Förutom en särpräglad keramik, så karaktäriseras sperrings 1-boplatserna på Åland av en stenindustri baserad på kvartskeratofyr, en lokal hälleflinta (Dreijer 1941). Det tillvaratagna osteologiska materialet består uteslutande av ben från säl, dock med variationer vad gäller art. På Östra Jansmyra påträffades enbart vikaresäl, medan Vargstensslätten domineras av gråsäl (Väkeväinen 1977a, 1979b s.51). Sperrings 1-boplatserna på Åland tolkas som säsongsutnyttjade fångststationer brukade av grupper från finska fastlandet (Welinder 1977, Väkeväinen 1979, Alhonen & Väkeväinen 1981 s.67-68, Nuñez & Storå 1992 s.148-150). Isoleringssekvensen för mossen Jansmyra (pasströskel 54,5 m.ö.h.) omedelbart intill boplatserna Östra Jansmyra I och II har 14 C-daterats i samband med en palynologisk studie (Andrén et al. 1996). Resultatet av analysen var: Ua-3546 6085±70 BP 321 cm djup, före isolationen Ua-3545 5890±55 BP 316 cm djup, före isolationen Ua-3544 5895±60 BP 309 cm djup, efter isolationen Då sperringslokalerna vid Jansmyra tolkas som havsstrandboplatser från tiden då mossen var en havsvik, bör boplatserna höra till en tid före själva isoleringssekvensen. Dateringarna utfördes på bulksediment (sand och gyttja), material som är problematiskt att datera (Olsson 1986b, Hedenström & Possnert 2001). Likväl överensstämde resultaten med det fåtal konventionella dateringar av sperrings 1-material som vid denna tid fanns publicerat från Finlands fastland (jfr. Nuñez 1990). Ett av målen för mitt arbete med materialet från Östra Jansmyra och Vargstensslätten var utvärdera den 62 Fr e d r i k HAllgren kronologiska positionen för sperrings 1-traditionen på Åland. För detta ändamål daterades tre organiska beläggningar på keramik från Östra Jansmyra I och tre från Vargstensslätten II. Från Östra Jansmyra II daterades två hasselnötskal. Det hade varit önskvärt att datera både organiska beläggningar på keramik (hädanefter kallade ”matskorpor”, jfr. kapitel 5.1) och hasselnötskal från samma lokal för att utvärdera en eventuell marin påverkan på matskorpornas ålder. Hasselnötskal fanns dock endast att tillgå från Östra Jansmyra II, där dessvärre inga lämpliga matskorpor fanns på den tillvaratagna keramiken. Möjligheten att datera träkol från de båda förstnämnda lokalerna övervägdes men genomfördes ej då träkolets anknytning till det arkeologiska materialet ansågs tveksamt. [Kolprovet från Vargstensslätten II som valts ut för datering visades vid vedartsbestämningen sannolikt komma från gran, en art som knappast förekom på Åland under senmesolitisk tid. Kolprovet från Östra Jansmyra I är bestämt till enbuske och kan vara senmesolitiskt (Strucke 2004)]. Dateringarna av matskorpor på keramik från Östra Jansmyra I och Vargstensslätten II gav de förväntade resultatet omkring 6000 BP, medan hasselnötskalen från Östra Jansmyra II gav en datering c. 1000 år yngre (Ua-17852, 4925±75 BP, Ua-17853, 5075±75 BP). Då de aktuella lokalerna tolkas som säljaktsstationer är det troligt att matskorporna på keramiken har ett marint innehåll, dateringarna kan därför vara påverkade av en marin reservoareffekt (jfr. kapitel 5.1). Under den subboreala fasen, när littorinahavet nådde sin maximala salthalt (Emeis et al. 2003), bedöms reservoaråldern i sälar från vattnen kring Gotland till 300 år (Lindqvist & Possnert 1997, 1999, Possnert 2002). Längs östra Mellansveriges fastlandskust bedöms samma värde till omkring 100 år (Segerberg et al. 1991 s.86). Under det söta ancylussjöstadiet var reservoareffekten lägre än under littorinafasen (Lindqvist & Possnert 1997 s.73, 1999 fig. 17). Som nämnts ovan var det stora variationer i salthalt kring 5000 f.Kr. med snabba svängningar mellan söt- och bräckvatten. Tydligen har inflödet av salt atlantvatten från Nordsjön till södra Östersjön varit synnerligen oregelbunden och episodisk under detta skede. Då reservoareffekten är högre i Nordsjön än i Östersjön (Heier- Nielsen et al. 1995), har inflödet av saltvatten inneburit att vatten med en större reservoareffekt episodvis trängt in i Östersjön. Svängningarna i salthalt borde därför till en del motsvara variationer i reservoarålder. Jämförelser mellan dateringar av sälben och kol/hasselnötter från senmesolitiska lokaler vid Stormossen i norra Uppland har indikerat en reservoarålder på c. 300 år för tiden omkring 4700 – 4400 f.Kr. (Guinard & Vogel 2006 s.202- 204). Då dessa värden är i paritet med vad som uppmätts för sälar från mellanneolitikums salina maximum (jfr. ovan) så bör de avspegla förhållandena under en av epi-
soderna med markant inflöde av salt atlantvatten. Under episoderna av lågt inflöde och låg salthalt kan däremot reservoaråldern förväntas ha varit lägre. Det är inte oproblematiskt att passa in de åländska sperrings 1-lokalerna i denna sekvens av fluktuationer i salthalt och reservoarålder. Om man antar att de daterade matskorporna från Östra Jansmyra och Vargstensslätten består av sälprodukter, så kan en reservoarkorrektion på 300 år komma ifråga om boplatserna hör till en period med hög salthalt. Om Östra Jansmyra och Vargstensslätten däremot hör till en fas med låg salthalt så kan reservoaråldern vara mycket lägre. Då det inte varit möjligt att korrekt uppskatta reservoaråldern återger jag dateringarna okorrigerade i de efterföljande Oxcal-diagrammen. När jag inledde arbetet med det åländska materialet var endast ett fåtal konventionella 14 C-dateringar pu- Figur 4.6. 14 C-dateringarna från Östra Jansmyra I and Vargstensslätten II, Åland, jämförda med 14 C-dateringar från sperrings 1 kontexter på finska fastlandet, samt Karelen och Ingermanland i västra Ryssland (Nuñez 1990, Timofeev & Zaitseva 1997, Leskinen 2002, Takala & Sirviö 2003, Jungner & Sonninen 2004, Schulz 2004, Dolukhanov et al 2005, Carpelan personlig kommunikation 2005). Figure 4.6. The 14 C dates from Östra Jansmyra I and Vargstensslätten II, Åland, compared to 14 C dates from Sperrings 1 contexts from mainland Finland, and from Karelia and Ingermanland in Western Russia. (Nuñez 1990, Timofeev & Zaitseva 1997, Leskinen 2002, Takala & Sirviö 2003, Jungner & Sonninen 2004, Schulz 2004, Dolukhanov et al 2005, Carpelan personal communication 2005). 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e n r u n t östersjön blicerade från Finlands fastland. De senaste fem åren har dock flera dateringar av just organiska beläggningar på sperringskeramik publicerats (Leskinen 2002, Schulz 2004). Från Karelen och Ingermanland i västra Ryssland finns därtill en matskorpedatering samt flera konventionella koldateringar av sperrings 1-lokaler tillgängliga (Timofeev and Zaitseva 1997, Takala and Sirviö 2003, Dolukhanov et al 2005, Carpelan personlig information 2005). Dateringarna från Östra Jansmyra II och Vargstensslätten II är i enlighet med 14 C-dateringar av sperrings 1-material från fastlandet i öst (figur 4.6). I helhet spänner dateringarna över intervallet c. 5400 – 4200 f.Kr., med en tydlig tonvikt i den förra halvan av perioden. Då ålderskillnaden mellan hasselnötskalen från Östra Jansmyra I och matskorporna från de närbelägna lokalerna Östra Jansmyra II och Vargstensslätten II är större än vad som kan förklaras av en marin reservoareffekt, så bör hasselnötskalen avspegla en senare händelse än den som representeras av den daterade keramiken. Några hundra meter söderut och på lägre nivåer i Långbergsödadalen finns havsstrandboplatser med keramik i jäkärlä-stil och den stil som benämns “typisk kamkeramik” (Dreijer 1941, Nuñez & Storå 1992), material som dateras till samma period som hasselnötskalen från Östra Jansmyra II (se vidare kapitel 10.2). Det är troligt att de förkolnade hasselnötskalen representerar en med strandboplatserna samtida aktivitet invid den vid denna tid avsnörda Jansmyra, verksamhet som inte efterlämnat (typologiskt igenkänd) keramik på platsen. 4.2 Tidig keramik kring Östersjön och längs Fennoskandinaviens ishavskust I det följande kommer jag att göra en litteraturgenomgång av olika tidiga keramiska traditioner och associerade 14 C-dateringarna från nordöstra Norge, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. De aktuella keramiska materialen sammanfattas i den arkeologiska litteraturen under benämningarna säräisniemi, sperrings, narva, neman, ertebölle och bandkeramik. Det har stundom antagits att keramikhantverkets första uppträdande var intimt förknippat med introduktionen av jordbruk. I området under diskussion här var det emellertid endast tillverkarna av bandkeramik som hade odling och fädrift som inslag i sin försörjning. Människorna som tillverkade sperrings, säräisniemi, narva, neman och erteböllekeramik var jägare-samlare när de tog upp keramikhantverk. Så som berörs i kapitel 5.1 och 12 så har stenåldersforskningen ibland präglats av vad som kan benämnas 63
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14: 1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16: Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18: 2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20: att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22: exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24: ...those elements of culture which
Page 25 and 26: more than a mere biological given.
Page 27 and 28: emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30: tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32: lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34: discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36: that constitute our community. Our
Page 37 and 38: Social interaction between agents o
Page 39 and 40: Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41: practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45: 44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47: sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49: kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51: 50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53: Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55: 54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58: 4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60: Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61: 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 65 and 66: I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68: 41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?