20.09.2013 Views

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

vertikal eller diagonal position. Vanliga dekorelement<br />

är tvärsnodd, stickl<strong>in</strong>je och olika stämpel<strong>in</strong>tryck, men<br />

snördekor uppträder också (Dreijer 1941, Äyräpää 1956,<br />

Väkevä<strong>in</strong>en 1979a, Alhonen and Väkevä<strong>in</strong>en 1981, Edgren<br />

1992). Grop<strong>in</strong>tryck förekommer som regel på alla<br />

kärl och dessa har applicerats ovanpå den övriga dekoren.<br />

Groparna bildar vanligen horisontella rader. [Enligt Äyräpääs<br />

ursprungliga def<strong>in</strong>ition av sperr<strong>in</strong>gs 1-keramik så<br />

skall groparna ha applicerats utan hänsyn till övrig dekor,<br />

jfr. Hallgren 2004 s.131. Enligt Christian Carpelan så är<br />

det dock vanligt att ”...groparna är omsorgsfullt <strong>in</strong>tryckta<br />

så att de accentuerar kompositionen även om de är <strong>in</strong>tryckta<br />

på stämpelfigurer...” (Carpelan e-mail 050518)].<br />

Några kärl från Vargstensslätten har målats med röd färg,<br />

ett bruk som även är känt från den eponyma lokalen<br />

Sperr<strong>in</strong>gs 1 (Europaeus 1927). Keramiken från Östra<br />

Jansmyra och Vargstensslätten är tillverkad av ancylus/<br />

sötvattenslera, ett råmaterial som <strong>in</strong>te förekom på Åland.<br />

Ant<strong>in</strong>gen så har färdiga krukor eller lera för tillverkn<strong>in</strong>g<br />

på plats, förts till Åland från f<strong>in</strong>ska fastlandet (Alhonen<br />

& Väkevä<strong>in</strong>en 1981 s.72-75).<br />

Förutom en särpräglad keramik, så karaktäriseras<br />

sperr<strong>in</strong>gs 1-boplatserna på Åland av en sten<strong>in</strong>dustri<br />

baserad på kvartskeratofyr, en lokal hällefl<strong>in</strong>ta (Dreijer<br />

1941). Det tillvaratagna osteologiska materialet består<br />

uteslutande av ben från säl, dock med variationer vad<br />

gäller art. På Östra Jansmyra påträffades enbart vikaresäl,<br />

medan Vargstensslätten dom<strong>in</strong>eras av gråsäl (Väkevä<strong>in</strong>en<br />

1977a, 1979b s.51). Sperr<strong>in</strong>gs 1-boplatserna på Åland<br />

tolkas som säsongsutnyttjade fångststationer brukade av<br />

grupper från f<strong>in</strong>ska fastlandet (Wel<strong>in</strong>der 1977, Väkevä<strong>in</strong>en<br />

1979, Alhonen & Väkevä<strong>in</strong>en 1981 s.67-68, Nuñez<br />

& Storå 1992 s.148-150).<br />

Isoler<strong>in</strong>gssekvensen för mossen Jansmyra (pasströskel<br />

54,5 m.ö.h.) omedelbart <strong>in</strong>till boplatserna Östra<br />

Jansmyra I och II har 14 C-daterats i samband med en<br />

palynologisk studie (Andrén et al. 1996). Resultatet av<br />

analysen var:<br />

Ua-3546 6085±70 BP 321 cm djup, före isolationen<br />

Ua-3545 5890±55 BP 316 cm djup, före isolationen<br />

Ua-3544 5895±60 BP 309 cm djup, efter isolationen<br />

Då sperr<strong>in</strong>gslokalerna vid Jansmyra tolkas som havsstrandboplatser<br />

från tiden då mossen var en havsvik, bör<br />

boplatserna höra till en tid före själva isoler<strong>in</strong>gssekvensen.<br />

Dater<strong>in</strong>garna utfördes på bulksediment (sand och<br />

gyttja), material som är problematiskt att datera (Olsson<br />

1986b, Hedenström & Possnert 2001). Likväl överensstämde<br />

resultaten med det fåtal konventionella dater<strong>in</strong>gar<br />

av sperr<strong>in</strong>gs 1-material som vid denna tid fanns publicerat<br />

från F<strong>in</strong>lands fastland (jfr. Nuñez 1990).<br />

Ett av målen för mitt arbete med materialet från<br />

Östra Jansmyra och Vargstensslätten var utvärdera den<br />

62<br />

Fr e d r i k HAllgren<br />

kronologiska positionen för sperr<strong>in</strong>gs 1-traditionen på<br />

Åland. För detta ändamål daterades tre organiska beläggn<strong>in</strong>gar<br />

på keramik från Östra Jansmyra I och tre från<br />

Vargstensslätten II. Från Östra Jansmyra II daterades två<br />

hasselnötskal. Det hade varit önskvärt att datera både<br />

organiska beläggn<strong>in</strong>gar på keramik (hädanefter kallade<br />

”matskorpor”, jfr. kapitel 5.1) och hasselnötskal från<br />

samma lokal för att utvärdera en eventuell mar<strong>in</strong> påverkan<br />

på matskorpornas ålder. Hasselnötskal fanns dock<br />

endast att tillgå från Östra Jansmyra II, där dessvärre<br />

<strong>in</strong>ga lämpliga matskorpor fanns på den tillvaratagna<br />

keramiken. Möjligheten att datera träkol från de båda<br />

förstnämnda lokalerna övervägdes men genomfördes ej<br />

då träkolets anknytn<strong>in</strong>g till det arkeologiska materialet<br />

ansågs tveksamt. [Kolprovet från Vargstensslätten II som<br />

valts ut för dater<strong>in</strong>g visades vid vedartsbestämn<strong>in</strong>gen<br />

sannolikt komma från gran, en art som knappast förekom<br />

på Åland under senmesolitisk tid. Kolprovet från<br />

Östra Jansmyra I är bestämt till enbuske och kan vara<br />

senmesolitiskt (Strucke 2004)].<br />

Dater<strong>in</strong>garna av matskorpor på keramik från Östra<br />

Jansmyra I och Vargstensslätten II gav de förväntade<br />

resultatet omkr<strong>in</strong>g 6000 BP, medan hasselnötskalen<br />

från Östra Jansmyra II gav en dater<strong>in</strong>g c. 1000 år yngre<br />

(Ua-17852, 4925±75 BP, Ua-17853, 5075±75 BP). Då<br />

de aktuella lokalerna tolkas som säljaktsstationer är det<br />

troligt att matskorporna på keramiken har ett mar<strong>in</strong>t<br />

<strong>in</strong>nehåll, dater<strong>in</strong>garna kan därför vara påverkade av en<br />

mar<strong>in</strong> reservoareffekt (jfr. kapitel 5.1). Under den subboreala<br />

fasen, när littor<strong>in</strong>ahavet nådde s<strong>in</strong> maximala salthalt<br />

(Emeis et al. 2003), bedöms reservoaråldern i sälar från<br />

vattnen kr<strong>in</strong>g Gotland till 300 år (L<strong>in</strong>dqvist & Possnert<br />

1997, 1999, Possnert 2002). Längs östra Mellansveriges<br />

fastlandskust bedöms samma värde till omkr<strong>in</strong>g 100 år<br />

(Segerberg et al. 1991 s.86). Under det söta ancylussjöstadiet<br />

var reservoareffekten lägre än under littor<strong>in</strong>afasen<br />

(L<strong>in</strong>dqvist & Possnert 1997 s.73, 1999 fig. 17).<br />

Som nämnts ovan var det stora variationer i salthalt<br />

kr<strong>in</strong>g 5000 f.Kr. med snabba svängn<strong>in</strong>gar mellan söt- och<br />

bräckvatten. Tydligen har <strong>in</strong>flödet av salt atlantvatten<br />

från Nordsjön till södra Östersjön varit synnerligen oregelbunden<br />

och episodisk under detta skede. Då reservoareffekten<br />

är högre i Nordsjön än i Östersjön (Heier-<br />

Nielsen et al. 1995), har <strong>in</strong>flödet av saltvatten <strong>in</strong>neburit<br />

att vatten med en större reservoareffekt episodvis trängt<br />

<strong>in</strong> i Östersjön. Svängn<strong>in</strong>garna i salthalt borde därför till<br />

en del motsvara variationer i reservoarålder. Jämförelser<br />

mellan dater<strong>in</strong>gar av sälben och kol/hasselnötter från<br />

senmesolitiska lokaler vid Stormossen i norra Uppland<br />

har <strong>in</strong>dikerat en reservoarålder på c. 300 år för tiden<br />

omkr<strong>in</strong>g 4700 – 4400 f.Kr. (Gu<strong>in</strong>ard & Vogel 2006 s.202-<br />

204). Då dessa värden är i paritet med vad som uppmätts<br />

för sälar från mellanneolitikums sal<strong>in</strong>a maximum (jfr.<br />

ovan) så bör de avspegla förhållandena under en av epi-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!