Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 10.16. 14C-dater<strong>in</strong>gar från trattbägarlokaler i Pommern och<br />
Chelmno, nordvästra Polen (Gurtowski 1987, Kukawka & Wawrzykowska<br />
1987, Luijten 1995, Wierzbicki 1995, Kukawka et al. 2002).<br />
Figure 10.16. 14C dates from Funnel Beaker Culture sites <strong>in</strong> Pomerania<br />
and Chelmno, North-western Poland (Gurtowski 1987, Kukawka<br />
& Wawrzykowska 1987, Luijten 1995, Wierzbicki 1995, Kukawka et<br />
al. 2002).<br />
rester efter två gårdslägen med stolpbyggda hus/hyddor<br />
och en grupp förvar<strong>in</strong>gsgropar som sammanlagt <strong>in</strong>nehöll<br />
7500 förkolnade sädeskorn (Triticum dicoccum) varav<br />
flera 14 C-daterats till tidigneolitikum (figur 10.16). Det<br />
osteologiska materialet dom<strong>in</strong>eras av sv<strong>in</strong>, boskap och<br />
får/get men <strong>in</strong>nehåller även ben av hjort och bäver. Keramiken<br />
<strong>in</strong>om lupawagruppen karaktäriseras som nämnts<br />
framförallt av trattbägare med vertikal bukdekor. Den<br />
äldsta keramiken från Poganice, som sätts i samband med<br />
dater<strong>in</strong>gen 5190±170 BP har både vertikalt applicerade<br />
lister och vertikala l<strong>in</strong>jer. Under de senare faserna försv<strong>in</strong>ner<br />
listdekoren medan vertikala l<strong>in</strong>jer fortsatt dom<strong>in</strong>erar<br />
(figur 10.17). Vid sidan av trattbägare förekommer<br />
kragflaskor, hankkärl och skålar.<br />
Figur 10.17. Trattbägare från Poganice 4 i Pommern, norra Polen.<br />
Den aktuella krukan hittades i en anläggn<strong>in</strong>g som 14 C-daterats till<br />
4755±25 BP. Efter Wierzbicki (1995).<br />
Figure 10.17. Funnel beaker from Poganice 4 <strong>in</strong> Pomerania,<br />
Northern Poland. This vessel was found <strong>in</strong> a feature dated to<br />
4755±25 BP. After Wierzbicki (1995).<br />
252<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
Sydöst om lupawagruppen, i den krök som bildas<br />
av Vistula vid Torun, ligger regionen Chelmno (figur<br />
10.15), vilken hyser en trattbägarbosättn<strong>in</strong>g av något<br />
annorlunda karaktär. I början av 2000-talet var 1600 trattbägarlokaler<br />
kända i Chelmno, huvudsakligen boplatser<br />
men även långhögar och flatmarksgravar (Kukawka &<br />
Wawrzykowska 1987, Kukawka 1991, 1997, Kukawka et<br />
al. 2002). Gravarna <strong>in</strong>nehåller både skelett- och brandbegravn<strong>in</strong>gar<br />
(Gurtowski 1987). Trattbägarkeramiken i<br />
Chelmno skiljer sig både från lupawagruppen i NV, liksom<br />
från ”klassisk” polsk trattbägarkeramik från Polens<br />
centrala delar och brukar därför betecknas som chelmnogruppen.<br />
Även fl<strong>in</strong>t<strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> skiljer sig i flera avseenden<br />
från TRB i övriga delar av Polen (Małecka-Kukawka<br />
1987 s.135, 1992 s.122), medan föremålskategorier som<br />
mångkantiga stridsyxor känns igen från andra områden<br />
(Kukawka & Wawrzykowska 1987 s.107). Spår av bostäder<br />
i form av m<strong>in</strong>dre stolpkonstruktioner (ofta c. 5 x 7<br />
m) förekommer på flera boplatser (Kukawka & Wawrzykowska<br />
1987 s.118, Kukawka et al. 2002 s.101,106).<br />
Chelmnogruppens boplatser hyser spår av odl<strong>in</strong>g dels<br />
i form av avtryck i keramiken (korn, hirs, vete, havre och<br />
möjligen råg), dels i form av malstensunderliggare och löpare.<br />
Det osteologiska materialet <strong>in</strong>nehåller tamdjur som<br />
nöt, får/get och gris men också fisk, fågel och mollusker<br />
samt pälsvilt som mård, räv och grävl<strong>in</strong>g (Kukawka &<br />
Wawrzykowska 1987 s.107). Tillgängliga dater<strong>in</strong>gar från<br />
trattbägarlokaler i Chelmno omfattar perioden c. 3900<br />
– 3000 f.Kr. (figur 10.16).<br />
Chelmnogruppens keramik delas typologiskt <strong>in</strong> i<br />
tre faser (Kukawka & Wawrzykowska 1987 s.104-106,<br />
Kukawka 1997 s.195-197). Fas I karaktäriseras av sparsamt<br />
dekorerad keramik (dekorfrekvens 2%) magrad<br />
med chamotte. Tre kärltyper förekommer, trattbägare,<br />
skålar och kragflaskor. Keramiken från fas II har rikare<br />
dekor (8-13%) och vid sidan av chamotte förekommer<br />
magr<strong>in</strong>g med snäckskal och krossad sten. Traditionen<br />
att magra keramiken med snäckskal, liksom förekomsten<br />
av yttäckande dekor, ses som företeelser <strong>in</strong>lånade från<br />
Forest Neolithic grupper norr om trattbägarkulturen och<br />
importerade kärl av ”skogsneolitiska” typer förekommer<br />
även på flera lokaler (Małecka-Kukawka 1990, Kukawka<br />
1991, 1997). Förutom de kärltyper som karaktäriserade<br />
föregående fas förekommer amforor, handtagsförsedda<br />
skålar och säckformade kärl (Wawrzykowska 1990,<br />
Małecka-Kukawka 1990). I fas III blir snäckskalsmagr<strong>in</strong>g<br />
vanligare och dekorfrekvensen ökar (7-22%). Det f<strong>in</strong>ns<br />
en samvariation mellan dessa två faktorer, det vill säga<br />
snäckskalsmagrade kärl tenderar att ha en mer yttäckande<br />
dekor. Även under denna fas förekommer importerad<br />
skogsneolitisk keramik vid sidan av trattbägarkeramik,<br />
bland annat <strong>in</strong>nehåller en grav på lokalen Małe Czyste<br />
bägge typerna (Kukawka & Wawrzykowska 1990) (figur<br />
10.18). Det föreligger <strong>in</strong>ga 14 C-dater<strong>in</strong>gar som säkert kan