22_sidenbladh1

ORBY SLOTT innehåller en del smalhus, vilka tillkom efter 1930, på
mark som under tidigare skeden av olika anledningar blivit lämnad
obebyggd.
Offentliga byggnader
Monumentalitet var for de renläriga ),f~inkisarkitekterna,) en ointressant
egenskap, rnedan den under "O-talet hade odlats intensivt. Hur
stora motsättningarna kunde vara framgick b1.a. a\' tävlingen om
Medborgarhuset, vilken skildrats i föregående kapitel. Trots detta
byggdes det naturligtvis offentliga byggnader under 30- talet aven om
de inte var lika spektakulära som 20-talets. De låg bl. a. inte så centralt i
staden.
För att ett kapitel om funktionalismen i Stockholm något så nar skall
tacka sitt ämne bör det, på liknande satt som förra kapitlet, avslutas
med en snabb genomgång av några för staden viktiga och eljest markliga
hus.
Skolor
Man kan börja med skolor. Dessa var viktiga av flera skal. En förbattrad
och utvidgad undervisning var ett led i 30-talets sociala program.
Alla skulle få längre obligatorisk undervisning och en större andel
skulle få möjlighet fortsatta att läsa, stadens expansion förutsatte nya
skolor i nya stadsdelar. Detta ar en byggnadshistoria och de undervisningsreformer
som angav principer för programmen för skolbyggnaderna
skall inte behandlas har.
De första skolprojekten i funktionalistisk anda visades i tavliilgen
om Katarina Real vid Helgalunden 1928. (Byggmästaren 1928 s. 81.)
Som redan nämnts i tidigare avsnitt fick David Dahl och Paul Hedqvist
första pris och uppdrag att bygga, och den senare blev under mycket
lång tid en dominerande skolarkitekt i Stockholm. Katarina Real stod
fardigt sommaren 193 1 och hade då en mera renodlad saklighet. Det
var Stockholms första offentliga byggnad i funktioilalistisk stil. I tavlingen
hade det förekommit flera ratt traditionella förslag och man får
val anta att arkitekterna i prisnämnden, Carl Bergsten och Erik Lallerstedt,
hade huvudansvaret för att ett så radikalt förslag blev föror-