22_sidenbladh1

att i stället använda Skå-Edeby eller att lägga flygplatsen på de stora
sandmoarna nere vid Jordbro Övervägdes. Då skulle avståndet till
Stockholm bara bli hälften. Skå-Edeby och Bromma kunde dock inte
användas samtidigt. Därtill var avståndet mellan dem för litet. Mot
alternativet Jordbro reagerade militärerna så häftigt att det släpptes.
Det skulle komma för nära b1.a. Tullinge flygflottilj - numera nedlagd.
Riksdagen fattade ett bekräftande beslut om Halmsjön 1957.
Aret därpå ändrades namnet till Arlanda. Den togs i bruk den 1 maj
1960, och två år senare hade all utrikestrafik flyttat från Bromma.
Redan 1954 hade staden börjat underhandla om möjligheterna att
lägga ned Bromma. Innan den genomgående tunnelbanan skulle möjliggöra
fortsatt bebyggelse längs förlängningar av de södra linjerna,
var det mycket ont om mark som kunde göras tillgänglig för exploatering.
En stor kommitté med finansborgarrådet John Bergvall gick
igenom marktillgångarna inom och utanför Stadsgränsen. Man pekade
på att någon gång i framtiden kunna bebygga Bromma flygfält
med bostäder för mellan 20000 och 30000 invånare (B 5211954, s.
25).
Skulle man låta bytet av Gärdet och Bromma flygplats gå tillbaka,
var statens representanter angelägna att visa, att staden skulle få stora
fördelar av detta. Man uppdrog därför åt Vattenbyggnadsbyrån med
Sune Lindström som projektledare att utarbeta förslag till bebyggelse
på flygfältet. En plan i två alternativ överlämnades till staden den 24
augusti 1954. Lindström föreslog att landningsbanorna skulle utnyttjas
som gator, och huvudbanan föreslogs gjord till en 2 km lång
boulevard, som i det ena alternativet kantades med bostadshus i 14
våningar. I det andra alternativet var husen i 12 och 4 våningar. Det
förra angavs rymma 62 000 invånare, det senare 33000. Stadens gatukontor
invände att rullbanorna inte gick att använda till gator. Därtill
var dräneringen allt för dålig. Stadsplanekontoret gjorde ett motförslag
som kunde rymma 24000 innanför gränsen till det av staten
arrenderade området.
Dessa exploateringsmöjligheter kunde dock inte utnyttjas förrän all
flygtrafik flyttats över till den nya storflygplatsen. All utrikes trafik
kunde, som nämnts, flytta till Arlanda 1962. Då var dock sedan länge
den genomgående tunnelbanan klar, exploate~ingen i sydväst i full
gång och Järva-fältets bebyggande inom synhåll.
Under tiden hade också flygtrafiken på Bromma hunnit växa. Huvuddelen
av inrikes linjeflyg plus det s. k. allmänflyget gjorde tillsammans
snart lika många starter och landningar per dag, som man haft
på Bromma när man beslöt bygga storflygplatsen.