22_sidenbladh1

militära enheter varit förlagda. De östligaste delarna var drabbade av
reservat för Smeduddslinjen, se kapitel 4. I samband med att staden
1930 började exploatera sin mark på Fredhall gjordes det skisser aven
för statens mark.
På allvar började man rita stadsplaner nar staden ville ordna norra
tillfarten till Västerbron. I avtalet om denna, godkänt av fullmäktige
den 18 juni 1934 (U 207/1934), hade djurgårdskommissionen, som var
kronans delegerade, fått inskrivet att man gemensamt, skyndsamt och
omedelbart skulle eftersträva full enighet om en fullständig stadsplan.
Den företedda skissen visade en hård exploatering. Något järnvagsreservat
fanns inte kvar, vilket var i överensstämmelse med ett i mars
1934 av - stadens - 1930 års trafikkommitte framlagda förslag.
Byggnadsstyrelsen yttrade sig över förslaget att man hade D.. . utnyttjat
marken för bebyggelse på ett ganska hänsynslöst satt, som torde
strida mot en modern uppfattning av stadsplanens betydelse för samhället
ur sociala och etiska synpunkter. Det kan . . . ej vara riktigt, att
. . . staten som markexploatör skall gå i spetsen för en byggnadspolitik,
som staten sjalv genom den nya byggnadsstadgans bestämmelser velat
i möjligaste mån förhindra.ag
Stadsplanen bearbetades av arkitekten J. Albin Stark och förste
ingenjören Harald Frölen och var fardig 1937. ». . . sedan viss medverkan
aven laninats av kungl. byggnadsstyrelsen, hava djurgårdskommissionens
och fastighetskontorets delegerade nu enat sig om . . .
ett av stadsplanekontoret i samråd med vederbörande inom djurgårdskommissionen
upprättat . . . förslag till stadsplan.. (U 8611937, s.
410.) Nar sedan planen kritiserades för att medge en sällsynt hansynslös
exploatering försäkrade dock talesman för både fastighetskontoret
och stadsplanekontoret att de inte haft ansvar för planen. Fastighetsnämnden
konstaterade den 9 februari 1937 ». . . ett allt för hårt utnyttjande,
men det har inte varit möjligt att få ned det.. Planen blev dock
den 15 mars 1937 godkänd av fullmaktige och fastställd.
Som val var byggdes enligt denna plan bara ett par hus, dels vid
Gjörwellsgatan, dels vid Wennerbergsgatan. I övrigt kunde marken
inte frigöras från sin tidigare användning. Yngve Larsson trodde inte
på att sjukhuset skulle komma att rivas, men tyckte att djurgårdskommissionen
och dess tjänstemän gärna fick hållas. Det kunde ju vara en
tröst för att det gick så trögt på Gardet, där det 1936 blivit praktiskt
taget stopp för vidare tomtförsäljningar, se följande avsnitt.
Stadsplanen för Konradsberg och Marieberg ändrades flera gånger.
Det första ämbetshuset vid Vasterbroplan, nu Statens Vägverk, blev
färdigt 1951. Ar 1958 gjordes en grundlig omarbetning, som gjorde