22_sidenbladh1

Flera motförslag
Oppositionen ordnar leden
Under resten av 1936 pågick på många fronter diskussioner om
Norrmalmsplanen. Flitigast bland arkitekterna i Stockholm var Hakon
Ahlberg, Eskil Sundahl och Tage William-0lsson.Wno Ahren,
1932 till 1943 stadsplanechef i Göteborg, ställde upp med en utförlig
analys av problemen.' Ahren var åtta år yngre an Lilienberg men
verkade tillhöra en annan generation. Han ägnade till att börja med
stor möda åt att söka klarlägga om det kunde vara nationalekonomiskt
riktigt att under en angiven byggnadstid av 45 år ta så stora resurser i
anspråk för att bygga om Norrmalm i Stockholm. Han utgick därvid
från den då vanliga uppfattningen, att med rådande låga födelsetal
skulle Sveriges befolkning kulminera 1945 för att därefter börja minska.
Ahren menade att det var mera angeläget att bygga arbetsplatser
och bostäder i andra orter an Stockholm.
För oss, som s. a. s. har facit tillgängligt, kan det synas märkligt att
inte Ahren - men ej heller stadsplanenamnden - på allvar tog upp
frågan om att staden skulle systematiskt expropriera både det som
behövdes för nya eller breddade gator och den orngivande kvartersmarken.
Stadsplanelagen, som tratt i kraft l januari 1932, hade dock
utförliga regler (24 Q ) om s. k. teknisk och ekonomisk zonexpropriation.
Dessa bestämmelser gav staden möjlighet att begära att i samband
med större stadsplaneregleringar få lösa till sig även det som skulle bli
nya kvarter, såväl nar detta var tekniskt nödvändigt som nar staden
ville bärga hem en del av den markvärdestegring som saneringen
skulle kunna medföra. För Harry Sandberg, så socialdemokrat han
var, synes detta ha legat bortom gränsen för vad som var värt att
diskutera. Det ar först på 40-talet, nar den ideologiskt engagerade
Zeth Höglund i egenskap av finansborgarråd måste ta en stor del av
ansvaret för regleringen av Norrmalm, som frågan on1 omfattande expropriationer
och upplåtelse av marken med tomträtt blev aktuell,
varom mera i kapitel 10.
Ahren stod också som huvudarrangör för ett stort opinionsmöte
som hölls den 5 oktober 1936. Dar talade advokaten Sigurd Ahlmark
för fastighetsägarna och direktören Einar Ström - Ströms Herrekipering
på Regeringsgatan - för detaljhandeln.8