07.06.2015 Views

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Slakthuset inom nuvarande Enskede Gård. I Bromma hade man fortsatt<br />

den i privat regi påbörjade Ulvsunda villastad och Äppelviken var<br />

i stort sett fardigbyggd från Alviksvagen ned till vattnet. Ansvaret för<br />

verksamheten vilade främst på tre män. Herman Ygberg, stadsingenjör<br />

t. o. m. 19 13 och tjansteman hos drätselnämnden, var aktiv framför<br />

allt i fråga om stadens köp av mark. Borgmästare Carl Lindhagen i<br />

egenskap av lantegendomsnamndens ordförande och i fullmäktige en<br />

stridbar kämpe för tomträtten - och därmed även för tomträttskassan,<br />

samt civilingenjören Axel Dahlberg som var lantegendomsnamndens<br />

verkställande tjansteman.<br />

Stadsplanerna utarbetades av vice stadsarkitekten P. O. Hallman,<br />

som 1909 fått skyldighet att biträda stadsplanekommissionen. Byggnaderna<br />

i stadens trädgårdsstäder fick ett vårdat utseende, varigenom<br />

de markant skilde sig från flera i privat regi exploaterade förorter som<br />

blivit mer eller mindre utpräglade kåkstäder. Förtjänsten härför föll i<br />

stor utsträckning på arkitekten Gustav Pettersson, som redan 1910<br />

anställts av lantegendomsnämaden och från 1920 till sin död 1925 var<br />

den ledande arkitekten för stadens trädgårdsstäder.<br />

Lantegendomsnämndens personal fördes 19 19 över till fastighetskontoret<br />

och bildade där lantegendomsavdelningen. Aren 1920 till<br />

1924 nar Carl Meurling var borgarråd och ordförande i fastighetsnämnden<br />

hölls tjänsten som fastighetsdirektör vakant. Detta innebar<br />

att Axel Dahlberg kunde sköta sin avdelning rätt sjalvständigt och<br />

efter eget huvud, vilket han också gjorde. Sedan Harry Sandberg 1924<br />

blivit borgarråd gick det inte lika lätt.<br />

I Brannkyrka koncentrerades verksamheten under 20-talet till återstående<br />

delar av Enskede egendom och till skarpnäck, som staden<br />

köpt 19<strong>22</strong>. Bebyggelsen på Arsta och i Brannkyrkas västra delar tillhör<br />

senare skeden i stadens historia. Däremot kunde bebyggelse fortsatta<br />

öd er ut i riktning mot Farsta, som staden köpt redan 1912. På en<br />

utgård till Östberga, som tidigare haft namnet Svinmyran, byggdes<br />

Svedmyra och på Mossens gårds agor stadsdelen Tallkrogen. Båda<br />

dessa områden blev bebyggda med småstugor.<br />

I Bromma bestämde man sig för att låta bebyggelsen fortsätta langs<br />

stranden, och spårvagnslinje 12 drogs ut, så som den ratt besvärliga<br />

terrängen gjorde det möjligt, för att betjäna dessa villaområden. Staden<br />

hade 1904 köpt inte bara Ulvsunda utan aven Akeshov samt 1905<br />

Alsten och 1908 Äppelviken. De centrala delarna av Bromma var dock<br />

svåra att exploatera ty de hade sin naturliga avrinning till Lillsjön<br />

innanför Ulvsunda och kunde inte bebyggas förrän man fått till stånd<br />

en lång avloppstunnel direkt ut till Mälaren - se kapitel 12. Detta

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!