07.06.2015 Views

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

L. M. Ericsson<br />

Utflyttningen av L. M. Ericsson skiljer från alla förut nämnda darigenom<br />

att den skedde i planmässigt samförstånd med stadens myndigheter.<br />

Det blev ett av de flesta mycket uppskattat resultat i den nya<br />

delen av Midsommarkransen, som skildras i ett av avsnitten om smalhusen<br />

s. 98. Staden övertog bolagets fastigheter vid Tulegatan, hela<br />

kvarteret Taktäckaren, vilka fortfarande utnyttjas som ett stadens<br />

»hantverkshus. dar företag t. ex. drabbade av Norrmalmsregleringen<br />

kunnat få lokaler.<br />

Aritmetik för planerare<br />

Bedömningar och värderingar av stadsplaner förändras på ett avgörande<br />

satt omkring 1930, vilket illustreras val av de ovan skildrade<br />

stora tävlingarna. Dar fanns förslag av traditionellt slag, som arbetade<br />

med axlar, fondbildningar och rumsavgränsningar, samtidigt som det<br />

fanns nya .rationella» planer, dar man inte bara studerade ljusinfallsvinklar<br />

utan t. o. m. raknade antalet soltimmar på olika fasader och<br />

sökte förhindra genomgångstrafik i bostadsgator. Att studera rumsbildningar<br />

besvarade man sig där inte med, i varje fall talade man inte<br />

om det. Med det avsevärt lägre markutnyttjandet fick man plats med<br />

trad och buskar mellan alla hus, och man föreställde sig att huskropparna<br />

var fritt uppställda i ett stort Sammanhängande grönområde.'<br />

Uno Ahrén var bland de första att propagera för det nya sättet att se<br />

på stadsplaneringen. Redan 1926 skrev han »På vag mot en arkitektur»<br />

(Byggmastaren 1926, s. 183) inspirerad av Le Corbusiers; »Vers<br />

une architecture» som utkommit 1923. Med utgångspunkt från arbeten<br />

av Anton Hoenig i Berlin framlade Ahren 1928 en rad matematiska<br />

uttryck varmed stadsplaner skulle kunna varderas (Byggmästaren<br />

1928, ark.uppl., s. 129). Liknande uppfattningar förekom sedan på<br />

många håll, framför allt i Tyskland.<br />

Man införde begreppen exploateringstal (e) = förhållandet mellan<br />

total våningsyta och total markyti inom ett område, samt rymlighetstal<br />

(r)=förhållandet mellan den obebyggda markytan och våningsytan.<br />

Om antalet våningar i genomsnitt var n fick man ett förhållande<br />

r= lle - ll~z.~ »Mycket osakligt diskuterande skulle undvikas om alla<br />

stadsbyggnadstekniker gjorde detta elementära förhållande klart för<br />

sign, skrev Ahren.<br />

Många tänkte så då. Fastighetskontoret dekreterade att smalhusområden<br />

inte fick ha högre exploateringstal an 0,3, och detta höll man

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!