22_sidenbladh1

Krigsarkivet. Den 4 april 1941 frågade man stadsplanenamnden om
den hade något emot att man byggde utan stadsplan. Nämnden svarade
att det hade man och framhöll att staden behövde en skoltomt samt
att de militära byggnaderna borde bilda en mjuk övergång från den
befintliga massiva bostadsbebyggelsen till den öppna heden. Den östligaste
delen, utformad av Cyrillus Johansson, motsvarar i viss mån det
sistnämnda kravet. Hans förståelse av frågan torde bl. a. berott på att
han av stadsplanenamnden fått uppdrag att arbeta med en dispositionsplan
för hela området öster orn Vartavagen.
Genom förhandlingar 1943 fick staden sin skoltomt, men någon
stadsplan för de militära byggnaderna blev det inte. Först nar Filmhuset
skuIle byggas 1967 lyckades man bli enig om en plan.
Markkommissionen 1945
På nyåret 1945 ansåg samlingsregeringen det vara tid för att skapa en
ny markkommission liknande den av år 1939. Statsrådet Fritiof Domö
insåg att staden själv kunde vilja för bostäder exploatera mark som
staten ägde och att ingenting borde hindra staten från att sälja mark
under förutsättning att den inte behövdes för statliga behov. Det
kunde också vara fördelaktigt för kronan att kunna byta till sig mark
som nu var stadens. Därutöver fanns det fortfarande en hel del nsvavande
markfrågor., och man borde göra en plan för deras Iö~ning.~
Torsten Nothin gjordes till ordförande aven nu. Ledaniöter från
statens sida blev generaldirektörerna Harald Malmberg - aven ordförande
i djurgårdskommissionen - och Henning Leo samt två riksdagsmän.
Från staden kom borgarråden Zeth Höglund, Harry Sandberg,
Yngve Larsson och Harald Göransson. Efter va& 1946 ersattes
Sandberg med Set Persson och Helge Berglund kom in som femte
man. Den 29 november 1946 uppdrog statsrådet Torsten Nilsson åt
Nothin att aven vara sakkunnig i fråga om fördelningen av djurgårdsmark
åt statliga förvaltningar så att olika anspråk skulle få en
enhetlig prövning.
Våren 1945 gjorde markkommissionen en katalog över frågor som
man ville behandla. Den innehöll 37 nummer, och var uppdelad i
grupper. En rad smärre markbyten i innerstaden kunde klaras ratt
lätt, vilket också skedde. Andra visade sig bero av frågan om flottstationens
utflyttning, som ju förblev olöst under hela den tid som har