22_sidenbladh1

En i många sammanhang och vid skilda tidpunkter efterlyst dispositionsplan
för Norra Djurgården som båda parter kunnat godtaga, blev
inte gjord förrän 1964 då djurgårdsnamnden - korniilissionen hade
fitt detta namn 1947 - avvecklades och dess återstående uppgifter
övertogs av byggnadsstyrelsen. Då var alla överens om att de obebyggda
delarna av Norra Djurgården skulle förbli friområden.
Kronans hus
De hus som staten byggt för eget bruk spelar naturligtvis stor roll i
staden. De utgör kvantitativt men framför allt kvalitativt en viktig
beståndsdel av byggnadsbeståndet i de centrala delarna. I denna skildring
av stadens byggnadshistoria måste därför principerna för förläggning
av kronans byggnader medtagas. Någon beskrivning av de
enskilda projekten har inte ansetts nödvändig. För dem som vill veta
mera om olika hus hänvisar jag till Andersson-Bedoire's utmärkta bok
»Stockholms byggnader*, tredje reviderade upplagan 1977.
Inom riksdagen hade man redan 1905 begärt en samordning av
byggande och underhåll av de hus som behövdes för olika slag av
statlig verksamhet. Sakkunniga att utreda statens byggnadsverksamhet
i Stockholm tillsattes 1912. Det blev Isak Gustaf Clason, byggnadsråd
19 18-23, och Emil Kinnander, riksgäldsfullmäktige och ledamot
av både riksdagen och stadsfullmäktige. Dessa tog god tid på sig och
avlämnade sitt betänkande först 1925 (SOU 1925: 15). Man ville motarbeta
såväl splittring av verksamheter till olika, till stor del förhyrda
lokaler som planlösheten i anskaffningen av nya. De sakkunniga lämnade
den första verkligt systematiska sammanställningen av alla former
av statlig verksamhet, vilka byggnader de disponerade och vad de
kunde behöva i framtiden. De konstaterade att kronan hade tillrackligt
med mark, både därigenom att flera centralt belägna tomter, t. ex.
Artillerigården vid Riddargatan, kunde bebyggas mera, men framför
allt därigenom att stadens planlagda område i öster, norr, nordväst
och på Kungsholmen gränsade till stora områden i statens ägo. De
föreslog också att de organ som hade ett nara samarbete borde ligga
nara varandra. Sålunda föreslog man att Garnisonssjukhuset skulle
byggas om till »Justitiepalats» dit Högsta Domstolen, Svea hovrätt och
andra högre domstolar skulle samlas.
Denna utredning tjänade som grund för diskussionerna om lokalisering
av statens egna byggnader inom Stockholmsområdet under