22_sidenbladh1

uppgörelse mellan en kommun och en exploatör som skulle vara
gynnsammare för staden än Gärdesavtalets. Det uppstod då hos staden
den naturliga tanken, att detta sistnämnda avtal bara skulle galla
till dess ny lagstiftning blivit gällande. Vid stadsfullmaktiges första
behandling av avtalen den 7 maj 1928 föreslogs också ett sådant villkor
för ett godkännande,
Fyra dagar tidigare hade stadsfullmäktiges diskussionsklubb haft
sammanträde för att överlägga om detta svåra ärende. Mötet synes
inte ha varit välbesökt och Yngve Larsson, som var föredragande
borgarråd, beklagade att försöken att få till stånd .förtroliga överläggningar
i detta arende., varit fåfänga. Stämningen i fullmaktige
framgår av att han betecknar tillsättandet av den statliga fastighetskommissionen
som i viss mån »en krigsförklaring mot Stockholms
stad)). Med den kunskap vi nu har om hur det gick verkar lians
föredragning osäker och verklighetsfrämmande. Man kan inte undgå
att notera att han då inte tillhörde något av de politiska partierna.
Andra talare jämförde statens anspråk att få bygga med hur staden
byggt t. ex. på Rödabergsområdet. Carl Lindhagen protesterar: »Man
skall inte böja sig av räddhåga för våldet ... man får inte annat än i
högsta nöd säba framtidens förstfödslorätt för en grynvälling.» U 1121
1928, s. 542.) Efter flera voteringar och sedan man tillagt orden
»tills dess ny eller ändrad lagstiftning trädde i kraft*, fick Ladugårdsgardesavtalet
60 ja-röster mot 39 nej.
Denna begränsning av avtalets giltighet kunde riksdagen dock inte
g~dtaga.~ Efter en del ytterligare förhandlingar begränsades avtalets
giltighetsområde till det som ansågs omedelbart behöva stadsplaneläggas,
dvs. områden dels väster om Banergatans förlängning och dels
söder om Valhallavägens fortsättning plus en rätt konstig zon ut mot
Frihamnsentren, som djurgårdskommissionen (se s. 63) ansåg böra få
stadsplan därför att man där måste lägga en avloppsledning. På detta
sätt återkom ärendet till fullmaktige den 17 september 1928 varvid
avtalet godkändes. (U 21111928.)
Stadsplaner I93 I
Närmast som en epilog till detta första avtal kommer ett nytt avtal
193 1 (U 1341193 1). Till skillnad mot det förra var detta ett regelrätt
stadsplaneavtal, dvs. knutet till samtidigt föreliggande förslag till fyra
stadsplaner. Byggnadsstyrelsen, som i mars 1929 bemyndigats att bl. a.
upprätta stadsplan, hade den 3 1 maj 1930 till kommunikationsdepartementet
inlämnat av arkitekten Arvid Stille under djurgårdskommis-