22_sidenbladh1

Den nya ,jarnvagsbrons balkar utlöste en chock. Denna bild från kajen nara Kornhamnstorg
är tagen något år senare, när järnvägstrafiken redan flyttats över och den gamla bron hunnit
rivas. Fundamenten till denna håller man på att bygga bredare så att de kan bara den nya
tunnelbanebron. Foto: Stockholms stadsmuseum.
var battre om trafiken kunde ostörd flyta förbi. Stadsplanenämndens
majoritet delade kontorets uppfattning, men Yngve Larsson lät då
gatukontoret göra ett alternativ med ramper, och denna stadsplan
godkändes av fullmäktige och fastställdes. Dess battre blev de aldrig
byggda.l
Broarna byggs
Så återstod då att bygga broarna över Söderström och Norrström.
Särskilt de förstnämnda erbjöd stora svårigheter. Vid Munkbron bestod
botten av mäktiga, anda till 20 m tjocka lager av blandat sopor och
grus. Närmare Söder Mälarstrand låg det lerlager. Det fanns således
stora risker för förskjutningar och skred. Vid Munkbron rörde sig
marken faktiskt långsamt utåt och nedåt.
Men det fanns ännu väsentligare problem i fråga om formgivningen.
Saken blev inte enklare av att ansvaret för arbetena delades av tre
myndigheter. Hamnförvaltningen hade ansvar för allt utom stålöverbyggnaden
till järnvägsbron, vai-s utformning avgjordes av SJ, och
gatuledens viaduktdel på Munkbron, som byggdes av gatukontoret.
Hamnförvaltningen började våren 1950 att grundlägga för de nya
järnvägs- och gatubroarna. Det gällde ju att först av allt kunna flytta SJ
till dess nya sträckning. Stålöverbyggnaden med de tre meter höga
plåtbalkarna började monteras sommaren 1953. Omedelbart sedan de
första balkarna lyfts på plats bröt en opinionsstorm lös. Man erinrade