22_sidenbladh1

etänkande den 16 mars 1940. Förtjänsten av detta snabba och effektiva
arbete var i hög grad Nothins. Han var torr - utan humor och
utan humör - och han ansåg att alla frågor gick att lösa.
Det första och största komplex av frågor om vilket man lyckades bli
enig innefattade Tegelbacken, centralbangårdens utvidgning och trafikförbindelser
mellan norr och söder för SJ, tunnelbanan och gatutrafiken.
Dessa frågor redovisas i kapitel 4.
Markbytrn
Genom att föreslå en lång rad markbyten lyckades markkornmissionen
lösa ett stort antal tomtfrågor i centrum. I flera fall rörde det mark
som båda parter ansåg sig äga eller på annat sätt ha ratt till. Staden
avstod alla sina rättigheter på Riddarliolmen, som därigenom blev helt
statlig så när som på Norstedt 8c Söners hus. Staten fick också Gamla
Rådhuset - Bondeska palatset, nuvarande Högsta Domstolen - samt
stadens tomter på andra sidan Myntgatan för att kunna bygga ett
annex till Kanslihuset. Husen närmast gatan hade redan rivits 1930-
32, men när man ville fortsätta utbröt 1943 pstriden om Kolmätargrand^.^
Den känsloladdade opinionsrörelsen lyckades inte avvärja
kanslihusannexet men aktionen faste uppmärksamheten på byggnadsfrågor
i Gamla Stan så att de därefter behandlades med större
omsorg-(jfr s. 200).
I markbytet 1940 fick staden hela kvarteret väster om Stadshuset,
dar Karolinska Institutet då hade sina lokaler. Vidare gjorde man upp
om Karl X1I:s torg och Karl X1II:s torg, dvs. det vi i dagligt tal kallar
Kungsträdgården - se nedan avsnitt Kungliga parker.
Nytt program för Gardet
Markkommissionen gjorde även ett avtal om Ladugårdsgärde, vilket
djurgårdskommissionen inte lyckats åstadkomma. Henning Leo införde
här ett helt nytt synsätt. Han lät göra ett program i första hand
för statens egna behov av mark. Medan djurgårdskommissionen narmast
besinningslöst hade fortsatt att planlägga för dyrast möjliga bostadsbebyggelse
gav Leo byggnadsstyrelsen i uppdrag att inventera de
Aliiar Aaltos Jorslag till bebyggelse au Kampementsbacken 1961. Förslaget blev i hu-ouhak
genomfört, aven om husen ritades av andra. Obs. att kartan ar vand med norr nedåt. Aaltos
karta har tyvärr påritats med en linje efter vilket markutnyttjandet beruknats. Varje våningsplan
innehåller tio lagaheter och åtta får ljus,från två håll.