22_sidenbladh1

Tävlingar som expim'ment
Det behöver kanske förklaras varför tavlingar för arkitekter och andra
stadsplanerare kan vara viktiga och intressanta, bl. a. ur de synpunkter
som galler för framställningen i denna bok.
Sedan slutet av 1800-talet har nya idéer förhållandevis opartiskt
kunnat prövas genom att anonymt föras fram i tavlingar. I dessa
uppträder två slags aktörer: prisnämndens ledamöter och de tävlande.
Ratten att deltaga i tavlingar var under den tid som har avses i regel
begränsad till i Sverige verksamma arkitekter eller samhällsplanerare.
Har gällde då den regeln, att minst halften av prisnämndens ledamöter
skulle vara fackmän. I de tavlingar som kommer att behandlas var
den andra halften politiker i staden. Nar det gällde statlig mark fanns i
nämnden aven representanter för kronan. Till fackmannaledamöter
uttogs personer med reellt inflytande antingen på grund av tjanstestalhing
eller därför att de i stadsförvaltningens och kollegernas ögon
nått en framträdande stallning.
Efter en tävling föreligger tre slags dokument. Programmet, som
innehåller de enligt prisnämndens bedömning viktiga frågorna. Tavlingsförslagen
med sina beskrivningar, dar de som ansett sig ha något
att säga också gjort det. Och slutligen prisnämndens utlåtande, där,
nar det galler stadsplanetavlingar, omdömen om de enskilda förslagen
kanske inte ar det viktigaste, utan det intressanta ar prisnämndens
sammanfattning av problemen, dar den som grupp arbetat sig fram
till en - i gynnsamma fall - gemensam uppfattning.
Tävlingshandlingar, tagna som en helhet, kan därför på flera sätt
visa vägen; vilka problem har ansetts väsentliga, vilka lösningar tankbara
och hur har man värderat en fortsatt utveckling.
Mot denna bakgrund ar det av intresse att se vad som under 20-talets
sista år framkom vid två tavlingar om bebyggelse. Den ena gällde
Fredhall och Kristineberg på yttre Kungsholmen, den andra Gardet.
Den viktiga tävlingen ett par år senare om en del av Arsta behandlas i
ett senare avsnitt i samband med smalhusen.
En stor del av västra Kungsholmen tillhörde Kristineberg och undergården
Fredhall. Frimurarorden hade köpt marken 1864 och dar
byggt ett stort barnhem. I dess direktion väcktes frågan om att låta
bebygga en del av marken. Nils Gellerstedt fick uppdrag att göra
förslag till stadsplan, vilken staden fick för godkännande (B 171 19 16).