07.06.2015 Views

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

gjorde honom då till »teknisk rådgivaren på kammarkontoret, varigenom<br />

Dahlberg fick ett mycket stort fortsatt inflytande.)<br />

I huvudvoteringen segrade Yngve Larsson med 61 röster mot 30,<br />

vilka senare alltså stödde Zeth Höglund. Det fanns 55 socialdemokrater<br />

i fullmäktige och minst 25 av dem följde således Yngve Larsson och<br />

I-Iarry Sandberg. Staden hade beslutat sig för hur man skulle bygga en<br />

från förort till förort genomgående tunnelbana. Nästa fråga var när<br />

och hur man skulle kunna börja.<br />

Förberedelser<br />

Fullmäktiges beslut att bygga en tunnelbana innebar i själva verket att<br />

de berörda förvaltningarna, stadsplanenämnden och gatunämnden<br />

samt spårvägsbolaget, skulle förbereda ett bygge. Penningarna skulle<br />

skaffas genom upplåning. Några statsbidrag var inte tänkbara. Först i<br />

början på 60-talet lyckades Helge Berglund skaffa sådana bidrag. Sist<br />

men inte minst fanns det under krigsåren en fast statlig reglering av<br />

användning av byggnadsmaterial och arbetskraft.<br />

På nyåret 1944 anade man att kriget gick mot sitt slut, varför tillgång<br />

på arbetskraft och material måste komma att bli bättre. Den 25 februari<br />

1944 skrev Yngve Larsson till gatukontoret med order att sätta<br />

igång. Planfrågan för förbindelserna norrut från Slussen - behandlade<br />

i kapitel 4 - trodde man vara klar, men på Kungsholmen och<br />

Norrmalm krävdes ny stadsplan. En sådan rapporterades fardig i maj<br />

1944 och den blev fastställd den 5 oktober samma år. Gatukontoret<br />

hade ritningar och beräkningar klara den 18 oktober 1944, och skrev<br />

och begärde pengar att bygga för.<br />

Vastenifrån &tallet f ör södenifrån<br />

Den första etappen omfattade dock inte alls det man alltid tidigare<br />

ansett mest angeläget: de södra banornas förlängning till Tegelbacken<br />

och en provisorisk säckstation för de västra vid Fridhemsplan. Den 1<br />

oktober 1944 hade Ängbybanan öppnats med spårvagnar som passerade<br />

Fridhemsplan. Gatukontoret påstod den 18 i samma månad att<br />

trafikförhållandena där blivit kaotiska. Med Spånga fanns sedan ett år<br />

avtal om inkorporering - se kapitel 8 - och man räknade med att<br />

komma igång med bebyggelsen 1947. Det var också angeläget att få

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!