22_sidenbladh1

Stadens byggnads bolag
I den bostadspolitiska debatten hade gång efter annan framförts krav
på att staden själv skulle bygga billiga bostäder. Detta hade bl. a. Harry
Sandberg inte velat ge sig in på av den enkla och begripliga anledningen,
att staden då skulle bli tvungen satsa hela det erforderliga kapitalet.
En kommun hade och har inte ratt att belåna sina egna hus.
När staten på förslag av Bostadssociala Utredningen erbjöd ekonomiskt
stöd för byggande av bostäder för »mindre bemedlade barnrika
familjer» (SOU 193512) beslöt staden bilda »allmännyttiga bolag. för
att bygga och förvalta bostäder. I ett med HSB gemensamt i januari
1936 bildat bolag, AB Familjebostäder, satsades 40 000 kronor i aktiekapital
med överenskommelsen att HSB skulle sköta all projektering
och administration. Senare har staden löst ut HSB ur bolaget samt
använt det för att kunna bygga även i grannkommuner. Bolaget har
vidare 1972 fått överta skötseln av de flesta av stadens hus i innerstaden.
Den 15 juni 1936 bildade staden AB Stockholmshem. Från 1944
förvaltar detta de fastigheter i Aspudden som staden förvärvade från
Esselte med AB Manhem. AB Svenska Bostäder köpte staden den 1
juli 1947. I detta uppgick 197 1 det från 1954 verksamma kommunala
bolaget Hyreshus i Stockholm AB. De två först nämnda bolagen fick
till att börja med bygga de s. k. barnrikehusen. Verklig kvantitativ
betydelse får stadens bolag först under efterkrigstiden, vilket behandlas
i kapitlen 6 och 8.
Industrin flyttar
Under 1800-talets sista årtionden hade en rad stora industrier växt
upp i utkanten av den dåtida staden. Av skilda skäl hade man föredragit
lagen vid vattnet. Under 1920-talet hade för flera företag förhållanden
ändrats så att de blivit tvungna eller föredragit att flytta. Detta
var förvisso ett stycke »industrihistoria» av stor betydelse för b1.a.
tillgången på arbet~möjligheter~för befolkningen i innerstaden. Orsaker
och motiv för dessa förflyttningar skall inte mera ingående analyseras
här. I detta sammanhang skall bara konstateras att genom flyttningarna
frigjordes i innerstaden välbelägen mark, som i de flesta fall
kom att utnyttjas för ny bostadsbebyggelse. Samtidigt innebar det i
några fall en decentralisering av arbetsplatser från innerstaden. Denna
har ju trots alla ansträngningar i denna riktning förblivit den helt
dominerande största koncentrationen av arbetsplatser i regionen.