22_sidenbladh1

Kvarteret Skvalberget på Östermalm. Den vänstra kartan visar befintliga förhållanden 1936.
Trots en rätt regelbunhn tomtindelning har det blivit en stor miingd trånga och kyffiga gårdar.
Den mellersta kartan visar studsplan från år 1932 med ett forse försök att reda upp i kvarterets
inre, den högra kartan 1936 års stadsplan med bara ett gårdsrum. Ar 1969fanns det 6 hus
kvarfrån tiden före denna senare plan medan nio byggts efter 1936. (Byggmiistaren 1936.)
men. Mot detta värjde sig givetvis byggmästare, som ville bygga, och
de andra fastighetsägarna, som ville hålla uppe fastighetsvärdena.
Westholm och Stål fick försöka hyfsa bebyggelsen stegvis och återkomma
med en bättre lösning, nästa gång en byggnadsfråga i kvarteret
blev aktuell. Dessa återkommande förslag till ändring av stadsplanerna
väckte naturligt nog irritation bland byggmästare och fastighetsfolk.
Bara man visste tomtens yta hade man tidigare vetat hur mycket
man fick bygga på en tomt - och därmed kunnat beräkna värdet av
den. Nu däremot måste man förvissa sig om hur stadsplanen såg ut
och att den inte höll på att ändras. Detta föranledde en förste kontorsskrivare
på stadsplanekontoret Martin Wall att privat utarbeta en
förteckning över alla kvarter i stenstaden med angivande av hur
många eldstäder a 30 m2 våningsyta som fick byggas på varje tomt.
Wall höll förteckningen aktuell och hade den i sin skrivbordslåda. Det
var allmänt kant att man kunde ringa till honom och få korrekta
besked, vilket var ovärderligt speciellt för fastighetsmäklarna i staden.
Det var inte tal om att Wall betingade sig eller fick någon särskild
ersättning för denna service.
Westholm ansåg denna verksamhet att utarbeta saneringsplaner
viktig och återkom till den nästan varje år i byggnadsnämndens verk-