22_sidenbladh1

ehandlas. Flera frågor hörde samman med Norrmalmsregleringen
och behandlas i kapitel 10. Andra återigen hängde samman med Gardets
framtida användning. Dar kom man till en tidigare inte anad
lösning.
Gardet mot Bromma flygplats 1946
Nar kriget var slut började den civila flygtrafiken komma igång och
framför allt de amerikanska flygbolagen begärde att den tio år gamla
Bromma flygplats skulle förbättras. Som den då var svarade den
knappt till kraven på en internationell flygplats av »klass C». I förhandlingar
med staden sades det att detta inte kunde vara en uppgift
som ankom på staden ensam. I Göteborg hade staten redan löst in
Torslanda. Den 15 april 1946 kom statsrådet Torsten Nilsson och
finansborgarrådet Zeth Höglund överens om grunderna för att staten
skulle få disponera Bromma flygplats i 50 år. Villkoret var att staden
under samma tid skulle få disponera hela den oplanerade delen av
Gardesheden. Markkommissionen fick i uppdrag att utforma en sådan
överenskommelse.
Man gjorde så och ett avtal kunde godkännas av stadsfullmäktige
den 14 oktober och av regeringen den 30 december 1946 (B 6 11 1946).
Två dagar senare trädde avtalet i kraft. Markkommissionens bidrag till
avtalet bestod väsentligen i att man reglerade villkoren för en utvidgning
av flygplatsen utanför det av den kommunala flyghamnsstyrelsen
redan disponerade området. Man införde aven regler för vad som
skulle handa om staten före 1997 ville lagga ned flygplatsen. Då skulle
efter viss tid avtalet upphöra och var och en åter disponera sin ägda
mark.
Det var en lättnad att rnan var överens om att det var fråga om
arrenden. Marken på Gardet omfattade ca 1 miljon m2, Bromma
flygplats 2,7 miljoner m2, men man behövde inte uttala någon mening
om det relativa värdet av marken. Man uttalade däremot att »huvudsyftet
med upplåtelsen av friområdet ar att detta skall få behålla sin
nuvarande karaktär, att områdets säregna natur av öppen, grasbevuxen
hed, omgiven av skogbevuxna kullar, icke skall förändras» (611
1946, s. 22). Staden förband sig att det skulle vara »ett för allmänheten
utan avgift tillgängligt friområden och det gavs mycket detaljerade
regler för vad staden kunde få göra först efter tillstånd av regeringen.
Staden fick skyldighet att underhålla Borgen och byggnaderna kring
denna.
Nar detta skrives finns det beslut av en tidigare regering (s) att