22_sidenbladh1

så förbattras att man senare kunde antingen bygga en bro eller en
tunnel för gatutrafiken i övrigt. Siemens Bauunion fick faktiskt beställning
på ett tunnelprojekt, och ritningar levererades 1932.
I den stora tävlingen om Nedre Norrmalm 193 1-33 fanns det både
broar och tunnlar, och stadsplanenamndens plan av år 1936 visade
tunnel eller bro. Frågan blev tillsammans med hela Norrmalmsplanen
återremitterad 1938. Projekteringen fortsatte.
Från 1866 till 1942 hade det ritats 60 olika broar i 9 olika lägen och
40 tunnlar i 18 olika strackriingar. En ny kommitté, som samarbetade
med Ivar Tengbom i egenskap av slottsarkitekt, gjorde så en systematisk
genoingang av hela materialet och yttrade sig över 8 broförslag
(B6311933). Att lagga bron snett mot slottets hörn ansig de flesta -
liksom skönhetsrådet - förödande.
Detta var sannerligen ingen lätt fråga. Det fanns inte - och finns
fortfarande inte - något ur stadsbildssynpunkt godtagbart broläge.
Då var trafikanterna på skärgårdsbåtarna 114 miljon per säsong.
Byggde man en bro skulle de lätt nå Södra Blasieholmskajen. Men i de
flesta alternativ skulle det då inte finnas tillräcklig plats kvar för
båtarna. Vaxholmsbolaget menade att båtarna måste flytta till en annan
längre kaj. Byggde man tunnel fick båtarna plats, men trafikanterna
längre väg att gå från spårvagnen. En tunnel skulle givetvis bli
mycket dyrare än en bro och ta längre tid att bygga.
Den 23 februari 1944 voterade stadsplanenamnden; 5 för tunnel
och 4 för bro. Under ett års tid vandrade ärendet långsamt genom
förvaltningarna, och den 21 mars 1945 diskuterade byggnadsniimnden
ett av Wetterling framlagt förslag om en provisorisk bro. Under
hela detta år pågick i tidningarna en livlig debatt. En kraftig opinion
mot bro kulminerade på ett av 600 personer besökt möte i mars 1945.
T. o. m. Tekniska Samfundet i Göteborg skrev och bad att få slippa en
bro. (Utförlig redovisning inflöt i SEA 1944, s. 151-180.)
I juni trodde sig stadskollegiet ha funnit en framkomlig väg genom
att föreslå en provisorisk bro plus fortsatt utredning (U 17211943).
Frågan förelades fullmäktige den 18 juni 1945 i skuggan av de alternativa
planerna för Nedre Norrmalm och förslaget godkändes utan
diskussion.
Frågan var hur pass provisorisk bron skulle byggas. När anslagsfrågan
återkom i fullmäktige den 28 januari 1946 fanns fyra alternativ.
Drätselnämnden menade att man borde bygga helt i betong, men en
konstruktion med körbana av betong på järnbalkar men träpålar samlade
flest röster, 43 mot 39. Och så blev det. Eftersom det var en
provisorisk bro behövde man inte anstränga sig att göra den snygg.