07.06.2015 Views

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

22_sidenbladh1

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

samhet av att parkerna skulle anläggas, underhållas och »möbleras» så<br />

att de verkligen blev använda och tålde att slitas på. Hans intensiva<br />

verksamhet med detaljer och hans böjelse att bygga kiosker av alla<br />

upptänkliga slag på alla möjliga platser blev ibland kritiserad, men<br />

resultatet i form av färdiga parker tilltalade i hög grad stadens invånare.<br />

En a\7 hans tidiga framgångar var parken langs Norr Mälarstrand<br />

väster om Kungsholrns torg. Har fanns nästan inga naturliga förutsättningar<br />

till hjälp. Undantag var Garnisonssjukhusets park (nu<br />

Landstingshusets) men i övrigt var det mest utfyllnader utanför gamla<br />

industritomter. Under åren 1941-43 anlades och planterades strandparken<br />

som fick en rik utrustning med bryggor, broar och bankar.<br />

Från 1945 startade parkavdelningen med friluftskonserter och visaftnar<br />

i parkerna. På 15 platser sattes det upp majstänger och julgranar.<br />

Det året fick Stockholm som gåva från Holland 50 000 lökar. De<br />

flesta blommade i Humlegården följande vår. Då fanns det 34 lekplatser<br />

med sammanlagt 100 lekledare. Ar 1950 förekom parklek vid 58<br />

lekplatser, av vilka 17 var öppna även under vintern. Så småningom<br />

kom även parkteatern, som på ett fint sätt fångade upp en eljest<br />

döende stockholmstradition, de kommersiellt drivna friluftsteatrarna.<br />

En väsentlig del av parkprogrammet var naturligtvis lekplatser för<br />

barn, och parkavdelningen gjorde omfattande undersökningar för att<br />

nå fram till regler för lekplatsernas dimensionering. I samband med<br />

stadsplanekontorets generalplanearbete fick man 1949 ett utförligt<br />

intervjumaterial. Med stöd av detta träffade förvaltningarna överenskommelse<br />

om normer såväl för de nya stadsdelarna i ytterstaden som<br />

för innerstaden. Detta skrevs in i 1952 års generalplan (s. 213 f.).<br />

På detta sätt har parkerna med alla deras aktiviteter kommit att på<br />

ett självklart sätt bilda en del av den offentliga miljö som staden bjuder<br />

sina invånare. Man kan jämföra med förhållandena under B. . . 1800-<br />

talet då stadsparker tillkommo mera som ett koketteri, som en prydnadsdetaljn,'<br />

som den största delen av befolkningen inte utnyttjade i<br />

vardagslag.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!