22_sidenbladh1

Recommendations

Info

Arsta centrum. Plan med bildtext ur .Det Framtida Stockholm., 1945. Detta var då det öuerlagset basta projekt som fanns att visa hur de nya förorterna skulle få sin kommersiella och sociala serivce ordnad. En utforlig beskrivning au Arsta centrum finns i Byggmästaren 1954 S. 269-296.
över för att göra centrum ekonomiskt bärigt. Och det skulle säkerligen ta lång tid att bygga. Arkitektbröderna Erik och Tore Ahlsén engagerades som projektörer och blev i ordets alla bemärkelser verkligt engagerade. Hösten 1943 var tankarna klart formulerade: men det skulle dröja till 1946 innan bygget kom igång och anda till 1953 innan Arsta centrum kunde invigas. Detta var första gången någon i Stockholm verkligen gav sig på att bygga en anläggning av detta slag. Att projektet trots en rad svårigheter dock genomfördes berodde till stor del på Ivar Olsson, från 1948 organisationsdirektör i Riksbyggen. I efterkrigstidens byggnadsmarkriad var finansieringen naturligtvis svårlöst, men än svårare var finansieringen av driften. Fastighetsförvaltaren måste se till att få sin.a kostnader täckta. Dessa problem återkom i alla centra och behandlas i kapitel 8. Ahren och Ivar Olsson var angelägna att från början följa centrums utveckling och hur stadsdelens invånare använde det. Två samhällsvetare, Gunnar Asvärn och Bertil Mathsson, registrerade lokalanvändningen och genomförde under åren 195456 systematiskt intervjuer bland befolkningen i Arsta vilket allt bearbetades och redovisa- de~.~ De var besvikna. Centrum användes inte så mycket och inte av så många. B1.a. konkurrensen från innerstaden var för stark. D.. . de verksamheter, vilka på förhand inordnats i en fast organisation - studier och bibliotek - [ha] lyckats utmärkt medan de verksamheter för vilka man enbart iordningställt lokaler, men inte redan från början knutit verksamheten till en existerande livskraftig organisation, haft svårigheter. - Finansieringen . . . är ett mycket stort problem, . . . 1956 visar ett underskott om ca 180 000 kronor. Förmodligen kan inte en fritidsanläggning finansieras genom lokaluthyrning till frivilliga organisationer, som i de flesta fall har en mycket svag ekonomi.» Det lokala samarbetsorganet som skulle samordna de olika föreningarnas ekonomi fungerade inte. Om man kunde få till stånd ett aktivt »värdskap. borde förhållandena kunna bli bättre. Detta var förvisso ratt nedslående. Problemen kommer att övergripande behandlas i kapitel 8. En omedelbar slutsats var att centrum måste innehålla en stor del butikslokaler, vars hyror kunde täcka huvuddelen av fastighetskostnaderna. Arsta blev dock mycket uppmärksammat och utnyttjat som förebild. Till berömmelsen bidrog den enligt mångas mening häpnadsväckande färgsättningen på fasaderna av det först färdiga huset. Men även samhällets övriga delar uppmärksammades, b1.a. fördelningen av skollokalerna.
Page 3:
STOCKHOLMS UTVECKLING UNDER DE SENA
Page 6 and 7:
@ Kommittén för Stockholmsforskni
Page 8 and 9:
Smalhm i förorterna 89-106. Hammar
Page 10 and 11:
Stockholms största bygge 285-290.
Page 12 and 13:
Avloppet renas 505-5 16. .Första s
Page 14 and 15:
pertens synpunkt. Kommittén har i
Page 16 and 17:
Dessa inledande anmärkningar till
Page 18 and 19:
Statsministrar s bos ta hm ini st r
Page 20 and 21:
ABSS ,4B Stockholms Spårvägar. B
Page 22 and 23:
Levnadskostnadsindex 1915-60 (1930=
Page 24 and 25:
stadsbyggande. Man väntade allmän
Page 26 and 27:
främst mot familjer »som på grun
Page 28 and 29:
ännu större markförvärv, denna
Page 30 and 31:
»Nödbostäder* i Vanadislunden by
Page 32 and 33:
nödbostäder och andra bostadspoli
Page 34 and 35:
område inom och utom Stadsgränsen
Page 36 and 37:
skulle hållas nere, inkomster och
Page 38 and 39:
landet beviljade anslaget till bost
Page 40 and 41:
Lagenheter 12000 1 Byggnadsverksamh
Page 42 and 43:
Motsvarande beslut 193 1 fattas den
Page 44 and 45:
SKB-hus i fonden på Upplandrgatan,
Page 46 and 47:
Kv. Metern på Söder nara Allhelgo
Page 48 and 49:
en att rinna över synes ha varit k
Page 50 and 51:
stuga, skall de mödrar, som agnar
Page 52 and 53:
nämnden »missriktad undfallenhet
Page 54 and 55:
samhetsberattelser och 1929 ger han
Page 56 and 57:
Byggmastarhus Den största delen av
Page 58 and 59:
Kungsvåningar Enligt 1874 års byg
Page 60 and 61:
Slakthuset inom nuvarande Enskede G
Page 62 and 63:
visade att bara 18 5% av tomterna i
Page 64 and 65:
organiserades som en självständig
Page 66 and 67:
edovisas 2 000 ~amatörtimmarn per
Page 68 and 69:
den ursprungliga överenskommelsen.
Page 70 and 71:
under de närmast föregående årt
Page 72 and 73:
s Stadsbiblioteket av E. G. Asplund
Page 74 and 75:
tomten och den skulle också kasta
Page 76 and 77:
Kårhusför teknologerna. TavlingfO
Page 78 and 79:
Biografen Flamman vid Hornstull rit
Page 80 and 81:
Tävlingar som expim'ment Det behö
Page 82 and 83:
Tävlingen om stadsplan för yttre
Page 84 and 85:
Sven Markelius gjorde 1928, så vit
Page 86 and 87:
let fick byggnadsstyrelsen den 15 m
Page 88 and 89:
Det som i den allmänna debatten v
Page 90 and 91:
vänder sina bostäder hade ännu i
Page 92 and 93:
del får nog anses ha varit .nödhj
Page 94 and 95:
Atlas verkstiider under ugyttning.
Page 96 and 97:
Bolinders fabriker vid Klara sjö e
Page 98 and 99:
enhårt på genom många år. Krona
Page 100 and 101:
anscher och yrken. En prognos för
Page 102 and 103:
De traditionella trädgårdsstäder
Page 104 and 105:
Albert Lilienbergs stadsplan för F
Page 106 and 107:
Norr Mälarstrand vid mitten au 30-
Page 108 and 109:
1930 två förslag, det senare med
Page 110 and 111:
naturligtvis av att man började ti
Page 112 and 113:
Traneberg, första delen under utby
Page 114 and 115:
Smalhus 1933. Arkitekterna Gösta K
Page 116 and 117:
Typ E. T! p 13. Typ. D. Typ. G. *En
Page 118 and 119:
FORSLAG TILL TYPER iji2 BILLIGA BOS
Page 120 and 121:
I samband med att L. M. Ericsson fl
Page 122 and 123:
Hjmthagen 193 7. Ar 1934 utvidgades
Page 124 and 125:
Centrala Bromma med mal hus område
Page 126 and 127:
ORBY SLOTT innehåller en del smalh
Page 128 and 129:
Strömbadet fanns mellan 1884 och 1
Page 130 and 131:
det gamla badets plats, vid Norr Ma
Page 132 and 133:
grustag fylldes igen. En bergknalle
Page 134 and 135:
samhet av att parkerna skulle anlä
Page 136 and 137:
skåda konungens slott, vaktparaden
Page 138 and 139:
Detta senare avtal var en lank i en
Page 140 and 141:
Den första, 1931 fastställda plan
Page 142 and 143:
»Hyreskasernernas versa il les^^ k
Page 144 and 145:
Stadsplanen för Konradsberg och Ma
Page 146 and 147:
det möjligt att bygga de två stor
Page 148:
etänkande den 16 mars 1940. Förtj
Page 151 and 152:
Krigsarkivet. Den 4 april 1941 frå
Page 153 and 154:
Kartan till azltalet om stadens kö
Page 155 and 156:
En i många sammanhang och vid skil
Page 157 and 158:
Kungliga parker Kungstriidgården o
Page 159 and 160:
KAPITEL 4 TRAFIK FORE BILISMEN Geno
Page 161 and 162:
Paul Hedpists akademiprojekt 1922 m
Page 163 and 164:
Hörnells dubbelbro, 1926. Vasabron
Page 165 and 166:
Yngve Larsson som dekoration i stii
Page 167 and 168:
nan skulle kunna ta emot trafik fr
Page 169 and 170:
garplatsen sprängde en ny tunnel.
Page 171 and 172:
Den första 1945 godkända lösning
Page 173 and 174:
~Brobyggnadskomtens förfall)), min
Page 175:
Arstabron Arstabron är en viktig l
Page 178 and 179:
fanns. För Brännkyrka och Bromma
Page 180 and 181:
Lilienberg hade som sagt tagit med
Page 182 and 183:
ningar, som erfordras för generalp
Page 184 and 185:
de generalplaneutredningar. ~Stadsp
Page 186 and 187:
tion, med en ankomsthall i söder f
Page 188 and 189:
gatutrafiken gå över, eller höja
Page 190 and 191:
hunnit fram med sin generalplan. Ar
Page 192 and 193:
Denna nattbild visar ratt väl Vast
Page 194 and 195:
Den var då världens längsta beto
Page 196 and 197:
så förbattras att man senare kund
Page 198 and 199:
Blev den präktigt ful skulle det t
Page 200 and 201:
definitiva upplag. Det låter ratt
Page 202 and 203:
Trafik över Slussen. Bilden trolig
Page 204 and 205:
skulle gå överst. Han förutsåg
Page 206 and 207:
Slussen-projektets historia i samma
Page 208 and 209:
Slussbygget i maj 1934. De södra o
Page 210 and 211:
1928. Med någon avmattning under
Page 212 and 213:
Vagnar tillhörande Norra Lidingöb
Page 214 and 215:
sig att köra fort och djärvt. Men
Page 216 and 217:
att i stället använda Skå-Edeby
Page 218 and 219:
KAPITEL 5 NEDRE NORRMALM I utgångs
Page 220 and 221:
nan. Kravet på att få bygga nytt
Page 222 and 223:
malmarna utgjorde tillsammans en ge
Page 224 and 225:
tunnelbanestrackning från Tegelbac
Page 226 and 227:
Prisbelönat tavlingsforslag av Ber
Page 228 and 229:
Tage William-Olssons förslag till
Page 230 and 231:
Stadsplanenamndens plan 1936 Stadsp
Page 232 and 233:
tagen behövde. Häri instämde Cyr
Page 234 and 235: Gahn och Linds förslag upprättat
Page 236: Tage William-Olssons förslag till
Page 239 and 240: Norrmalmsdebatten i fullmaktige der
Page 241 and 242: Tre alternativ Från och med höste
Page 243 and 244: Det stadsplanekontorets alternativ
Page 245 and 246: Gatukontorets alternatiz~ som före
Page 247 and 248: Melander i SVD den 17 maj 194 1. De
Page 249 and 250: KAPITEL 6 KRIG OCH EFTERKRIGSAR Fö
Page 251 and 252: Man blåste »faran över*. Skyddsr
Page 253 and 254: av Danmark och Norge, anbefalldes l
Page 255 and 256: Upplag av ved 1941. Bilden ar tagen
Page 257 and 258: av tidigare fastighetsindelningar o
Page 259 and 260: planerade förorterna till Stockhol
Page 261 and 262: över nödvändigt med hänsyn till
Page 263 and 264: Denna affisch, i färg, dutribuerad
Page 265 and 266: ledsbyggena, som bl. a. fanns i gat
Page 267 and 268: Schemaplan för ett förortssamhall
Page 269 and 270: Bostadshushall 1 000 tal 1601 1 boe
Page 271 and 272: var redan till största delen fullb
Page 273 and 274: utställning med bl. a. en karta ö
Page 275 and 276: ar. Utan att för egen del ta stall
Page 277 and 278: Invånare 1 000-tal Befolkningsutve
Page 279 and 280: ingsplanen och dels ett kort avsnit
Page 281 and 282: 1,ar dels ett av många kant missn
Page 283: centra och samhälls-centrum var Li
Page 287 and 288: 250 egna hem, vilket tillsammans sk
Page 289 and 290: Utbyggnaden i Brannkyrka har inte s
Page 291 and 292: på 100 kronor när och tvärsektio
Page 293 and 294: trafiken använda den befintliga sa
Page 295 and 296: 1930 års trafikkommitte I kapitel
Page 297 and 298: Alternativa sträckningar av tunnel
Page 299 and 300: i någon mån därigenom att skydds
Page 301 and 302: pengar till att bygga en tunnelbana
Page 303 and 304: ort spårvagnarna från Tegelbacken
Page 305 and 306: genom Arsta - plus Saltsjöbanan. I
Page 307 and 308: nedanstående siffror, som kanske i
Page 309 and 310: Tunnelbanan byggs genom Klara. Kyrk
Page 311: Byggandet av tunnelbanan i Stockhol
Page 314 and 315: Gubbängen hade man före beslutet
Page 316 and 317: BAGAR MOSSEN Tunnelbanans första o
Page 318 and 319: Tunnelbanan som aulastniizg från S
show all

22_sidenbladh1

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?