22_sidenbladh1

I -Det Framtida Stockholm*,
zlåren 1945, ansågs det nödvändigt
att förbättra de kollekti7in
trafikmedlen.
engelska. Totalt utgjorde upplagan 5 000 exemplar, vilket innebar att
den kom att spridas långt mer än det vanliga kommunala trycket, och
långt mer an den slutliga generalplanen.
Preliminur generalplan 1950
Gruppen som skrivit »Det Framtida Stockholm* kom inte att bestå så
länge. Den 27 juni 1945 beslöt stadsplanenämnden att upprätta en
särskild Norrmalmsavdelning för att kunna fullfölja fullmäktiges beslut
om Nedre Norrmalm nio dagar tidigare. Till detta särskilda kontor
- se kapitel 10 - kallades dels David Hellden, som då hade
uppdrag från kontoret att göra planen för Södra Hammarby, dels
från generalplaneutredningen Carl-Fredrik Ahlberg. Sven Lundberg,
Erland von Hofsten och jag arbetade vidare på generalplanen.
Ett planarbete som vid denna tidpunkt hade ett stort inflytande på
vårt arbete och med vars författare vi sökte hålla kontakt var den s. k.
Fingerplanen för Köpenhamn. Den publicerades under senare delen
av 1947. Den hette egentligen *Skitseforslag til Egnsplan for Storhbenhavn*.
Arbetet hade påbörjats före kriget men avstannat, och
så kommit igång igen efter ett möte den 14 mars 1945 och således
slutförts på 24 år. Huvudman var i princip en privat sammanslutning
som dock fick erforderliga pengar från myndigheterna.
Planen föreslog förorter langs förortsbanor - det var »fingrarna. -
mycket snarlika dem vi tänkte oss i Stockholm. Man vågar kanske saga
att Stockholms större framgång med att genomföra sin plan berodde i
första hand på att staden själv disponerade egen mark innanför sin
gräns, 1949 utflyttad i väster. Köpenhamn med mycket litet egen mark