22_sidenbladh1

starta en Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening. Den skulle
bestå av ett byggande organ med en sparkassa till stöd, dar medlemsinsatser
och till äventyrs andra medel skulle samlas och bilda en slags
byggnadsfond. De fardiga husen skulle överlåtas på särskilda administrationsföreningar
som svarade för förvaltningen. »Motiveringen för
denna konstruktion var att man måste neutralisera de bromsande
krafter som de redan etablerade medlemmarna representeraden (Wallander
1968, s. 65). Framtiden visade styrkan i den valda organisationen,
aven om sådana bromsande krafter några gånger skapade svårigheter
för Wallander och styrelsens ledamöter.
HSB i Stockholm bildades 1923 och i andra stader kom man snart
efter. Ett riksförbund bildades 1926 och blev senare den aktiva organisation
som svarade för projektering och byggande, aven om HSB-föreningen
för Stockholm särskilt under de första åren spelade en stor
ekonomisk roll. För att åstadkomma en viss utjämning av kostnader
mellan ovanligt dyra hus och *onödigt» billiga skulle varje enskild
bostadsrättsförening till moderföreningen under tjugo år betala en
avgäld motsvarande 2,5 % av fastighetens kostnad. Dessa medel avsattes
till en särskild fond. Från början fanns i varje ort en sparkassa, men
fr. o. m. 1934 övertog riksförbundet ansvaret för kapitalsamlingen.
Wallander antyder en förklaring till denna omläggning. »Att vår kreditvärdighet
till en början var minst sagt svag visades bast av att jag
personligen under 1920- och långt in på 1930-talet fick gå i borgen för
alla våra byggnadskreditiv till så stora belopp, att jag på intet satt var
god för ens bråkdelen av dem» (Wallander 1968, s. 67).
Till skillnad från SKB upplät HSB från början alla lägenheter till
medlemmar med s. k. b~stadsratt.~ Motivet härför synes ha varit att
man ville erbjuda medlemmarna största möjliga trygghet att bo kvar,
men också möjlighet att få ersättning för insatsen den dag man ville
eller måste flytta. Samtidigt gavs de kvarboende möjligheter att hindra
icke Önskvärda familjer att flytta in i huset.
Redan under SKB's första tid blev det regel att staden tillhandahöll
tomt och byggnadskreditiv. Genom beslut i fullmäktige 18 september
1916 skapades en slags kreditivfond för SKB, som visserligen fick
fyllas på när verksamheten ökade men dit pengar betalades tillbaka så
snart lånen i de fardiga husen var utklarade. För HSB gjordes ett
liknande beslut 1926. Byggnadskreditiv gavs dock blott till 80 % av den
beräknade byggnadskostnaden. Den byggande föreningen måste darför
svara för ca 30 % av den beräknade fastighetskostnaden, inberaknat
tomtkostnader m.m. SKB's hyror var beräknade på de enskilda
husens självkostnader och föreningen hade ingen kapitalbildning.