22_sidenbladh1

del får nog anses ha varit .nödhjälpsarbete» - det hette så då - för
kontorets tjänstemän.
En samlad och sammanfattande redovisning kom redan 1934 (B
6811934). »Med förevarande utredning har avsetts att såvitt möjligt
åvägabringa ett klarläggande av samtliga med kommunens förhållande
till företeelserna å bostadsmarknaden sammanhängande problem. *
Så löd inledningsorden; i våra öron låter det rätt naivt och teknokratiskt.
Senare publicerades en vetenskapligt viktig del: »Prisbildningen på
hyresmarknaden» av Bengt Helger (Del II: 2, B 10 A/1935). Därefter
kom bostadstävlingen för en del av Arsta, vilken kommer att behandlas
s. 93 (Del II: 18, B 10 Bl1935). Man kan vidare nämna en del som
handlade om »Förutsättningar för Stor-Stockholms vidare utbredning.
(Del II: 19). Den skall ses mot bakgrund av det vid denna tid
pågående regionplanearbetet. Den blir följaktligen nämnd i kapitel
13.
Frågan om lägenheternas tekniska utrustning behandlades givetvis i
utredningen. Där framfördes kritik mot HSB:s välutrustade men till
ytan små lägenheter och utredningen förordade att man skulle bygga
billiga lägenheter utan vare sig varmvatten, badrum eller dusch. Detta
blev mycket kritiserat, bl. a. i samband med Arstatävlingen, se s. 95.
Den stora utredningen styrdes helt av den energiske fastighetsdirektören
Axel Dahlberg. Man kan höra hans röst bakom formuleringar i
slutorden: »En vaksam och verksam ledning . . . [med] . . . smidig
anpassning . . . viktigare än sträng planmsssighet,, (a. a. s. 184). Hemställan
omfattar 18 punkter av vilka dock få ar av intresse att citera
idag:
3) »att kommunal bostadsproduktion tills vidare . . . icke må ifrågakomma.
»
5) och 6) innehåller något ändrade regler för sekundärbelåning.
9) att s. k. C-yta skulle användas när det gällde att värdera de med
stadens stöd byggda husen. Om innebörden av detta se s. 96.
12) förslag om bildande av ett kommunalt bostadsbolag, vilket kom
att förverkligas 1936.
I övrigt innehöll hemställan förslag om fortsatta utredningar på en
rad p~nkter.~ Någon direkt iver att förverkliga förslagen märktes inte.
Ar 1934 fattade stadsfullmäktige icke något beslut för att främja
byggandet av billiga lägenheter. Aret förut var enda insatsen att man
med 58 ja-röster och 39 nej-röster från högern och liberaler hade
avslagit förslag att med subvention sälja två (!) tomter på Söder. Det
fordrades då ännu 213 majoritet för nya ekonomiska beslut.