22_sidenbladh1

Den först byggda delen av Arsta centrum väckte uppmärksamhet genom fasadmålningarna. De
vanliga målarna vägrade utföra arbetet. »Så kan val ett hm inte se ut.» Arkitekterna Erik och
Tore Ahlsh fick själva &la.
Björkhagen
En annan stor planfråga som bildade länk mellan 30- och 40-talen var
planeringen av den obebyggda delen av Hammarby egendom och delar
av det som numera i dagligt tal kallas Nackareservatet.
Huvuddelen av Hammarby egendom hade staden köpt av Danviks
Hospital redan 19 17. Marken behövdes för att genomföra Hammarbyleden
och man avsåg att upplåta mark för industrier på dess södra
sida. Detta senare förutsatte dock inkorporering och en sådan kom
till stånd 1 januari 1930 trots ihärdiga protester från Nacka kommun
(U 3861 1926,22 l/ 1928 och B 101 1928). Detta var i och för sig en märklig
historia, som dock inte passar att redovisas här. Ar 1939 blev staden
ägare till Nacka gård, men den lades inte under fastighetskontorets
förvaltning utan anknöts till idrotts- och friluftsstyrelsen. Tillsammans
med Skarpnäck, som staden köpt 1922, bildades har ett mycket stort
sammanhängande område som enligt mångas mening skulle kunna
rymma en mycket stor förortsbebyggelse. Fastighetskontoret med Axel
Dahlberg, som ansågs ointresserad av att stadens »valbelagnan marker
skulle användas som friluftsområden, ville pressa bebyggelsen så
långt österut som möjligt. Friluftsfolket och naturvännerna ville hålla
Nacka gård obebyggd.
I denna situation anlitades 1939 arkitekten David Helldén för att
göra en dispositionsplan för stadens stora markinnehav från det påbörjade
Södra Hammarby mot sydost ner till Skarpnäcks gård. Fastighetskontoret
begärde att få in 230 000 eldstäder för uthyrning plus