22_sidenbladh1

KAPITEL 2
FUNKTIONALISMEN
Förebilder och försök
Det ar svårt att nu, nästan 50 år efteråt, göra en konflikt begriplig för
dem som inte var med då. De starka spänningarna i debatterna omkring
funktionalismen 1930 ar nu svåra att förstå. Då stod nationellt
och traditionellt hårt rnot internationellt och funktionalistiskt
inom arkitektur, konsthantverk och stadsplanering. Det fanns naturligtvis
ett nara samband med bildkonstens utveckling under 20-talet.
I den yviga debatten om arkitektur och byggande tog många upp
frågan om funktionalismen skulle uppfattas som en stil. Många av dess
talesman menade att den väsentligen var ett nytt satt att projektera och
att estetiken var sekundär.
Europeisk påverkan
Funktionalismen ansågs vara en internationell - las europeisk - rörelse.
Congrks Internationaux d'Architecture Moderne, CIAM, bildades
1928. Förste svenske medlem blev Sven Markelius 1929.Vet
som nu inte ter sig lika självklart som då, var det hos oss doniineraride
tyska inflytandet. Tyskan var dock vid denna tid fortfarande vårt mest
anvanda utländska språk, och inom stadsbyggandet fanns ett starkt
inflytande från tyskt område. Engelskan var språk nummer två, och
dar byggdes städerna så helt annorlunda. De radikala arkitekterna
kände sig val hemmastadda i Weimar-republiken, och de flesta stadsplanerare
for till Tyskland för att lära. I Berlin, Frankfurt a/M och
Hamburg fanns det möjligheter att se nybyggda hela bostadsområden,
medan funktionalismen i Frankrike och Belgien visade upp enstaka
hus - ibland lysande solitärer. På vägen till Tyskland låg också Danmark
där det tidigt fanns intressant bebyggelse att se. Det engelska
inflytandet var ringa och det amerikanska blev inte viktigt förrän efter
1933, då Roosevelt lagt fram sin New Deal. Amerikanska kulturmönster
började först på 50-talet verkligen genomsyra vår tillvaro.
I början av 30-talet fanns det de i Sverige som menade, att den