22_sidenbladh1

Blev den präktigt ful skulle det t. o. m. hjälpa till att få bort den. Det
har inte hjälpt.
Utredningarna fortsatte mycket riktigt. Den första tävlingen orii eri
Österled bör väl kunna nämnas i detta sammanhang. Många har velat
satsa på Österleden i stället för Blasieholmsleden. I den Norrrnalrnsplan,
som kallades City 62 och behandlades av fullmäktige den 18
november 1963, visades en tunnel under Strömmen men en bro över
Nybroviken i Hovslagargatans förlängning (U 3221 1963). Man var
enig om tunneln men icke om bron. Men beslöt att den fortsatta
planläggningen skulle undersöka alternativet att köra runt viken på
något breddade kajgator. I City 67 redovisades de begärda alternativen
(U 1 / 1968).
1 texten till City 75 konstateras att Strömbron blir t. v. kvar. Det blir
ingen tunnel och inte heller någon bro över Nybroviken.
Finns det något att tillägga? En cynisk person kunde måhända
påminna om att träpålarna under campanilen på Piazza San Marco i
Venedig var över 900 år gamla när tornet störtade 1902. Norrbro vilar
på rustbäddar av timmer som ar nästan 200 år gamla. Hur ganila kan
träpålarria soin bär Strömbron bli? De ar äni-iu bara 30 år. Vid mitten
av 60-talet forstiirktes dessiitorn träpålarna med betong och järn.
S:t Eriksbron
Det är kanske tveksamt om S:t Eriksbron verkligen hör hemma under
rubriken: De stora broarna. Under åren 1935-37 byggde stadens
hamnbyggnadsavdelning om den gamla 1906 invigda bron, och detta
skedde på ett verkligt elegant sätt. Det förtjänar berättas i denna
krönika. Bron var under hela tiden öppen för trafik.
Den gamla bron hade bara fyra filer, som dessutom var smala, och
körbanan kunde inte breddas därför att de bärande bågarna låg över
brobanan. Under ledning av majoren Ernst Nilsson, »Bronisse», gjordes
1930 ett projekt att bredda bron och ersätta bågarna med höga
plåtbalkar belägna under brobanan. De gamla fundamenten och pelarna
skulle till största delen bibehållas och kringgjutas med betong.
Fullmäktige godkände projektet den 28 januari 1935.
Den 1903 utförda grundläggningen hade, för första gången i Sverige,
skett med kassuner med luft under övertryck. Arbetet hade utförts
av en dansk firma i samarbete med en schweizisk. Nu, 1935, måste
man förvissa sig om att fulidamenten skulle tåla den ökade belastningen
av den från 18 till 24 meter breddade bron, vilken skulle bära trafik
i sex filer med fordon av flera gånger större vikt, än vad man vid