22_sidenbladh1

komligt ansvar för att å ena sidan förbättra bostadsmiljön inte minst
för »arbetarklassen», och å andra sidan erbjuda industriföretag lämpliga
tomter utanför de tättbebyggda delarna. Deras Övertygelse var så
stark att de förde staden in på dessa för dåtida förhållanden stora
ekonomiska åtaganden.
Tomträtt
När staden började bygga trädgårdsstäder beslöt man att inte längre
sälja tomterna, utan att upplåta dem med tomträtt enligt den lag som
1907 tillkommit på framställning av Stockholm och Göteborg. Man
hade två syften. Dels skulle tomter kunna förvärvas aven av sådana
familjer som hade ont om kapital, dels kunde staden genom villkor för
tomträtten ha ett fortvarigt inflytande på sättet för markens bebyggande,
bättre än vad den nya stadsplanelagen av år 1907 såg ut att
erbjuda. Tankar om att staden skulle kunna tillgodogöra sig markvardestegring
kom senare in i bilden. I början var det många som uppfattade
upplåtelsen med tomträtt som en närmast provisorisk anordning.
I ett senare skede, nar »stenstaden» nått ut till området i fråga skulle
staden kunna sälja tomterna för bebyggelse med stora stenhus (B
81: 1975).
Det visade sig svårt att hos vanliga kreditinstitut få belåna fastigheter
med tomträtt. Med »Tomtrattskassan» startade staden därför 1908 en
lånerörelse för att hjälpa sina klienter (U 16711908). Förtjänsten av
uppbyggnaden av detta system med tomträtt och tomtrattskassa faller
främst på Carl Lindhagen, som både i riksdagen och i fullmäktige
ihärdigt kampade för denna reform.
Sådana tankar låg då i tiden. Inom Centralföreningen för Socialt
Arbete med Erik Palmstierna som drivande kraft bildades Jordreformföreningen
1906. Idéer hämtades aven från amerikanaren Henry
George, »the single taxer,, och grundare av georgismen. För honom
propagerade i Sverige Johan Hansson, senare med bokförlaget
Natur och Kultur. Måhända kan man också nämna Nationalföreningen
mot Emigration som tillkom 1907.
Till att börja med användes tomträtten bara för bostadsbebyggelse i
ytterstaden. Industritomter där såldes, eller arrenderades ut om det
var fråga om kortvarigt utnyttjande. I innerstaden såldes tomterna i
regel, men i hamnområdena förekom rätt ofta arrenden. Tomträttens
vidareutveckling kommer att tas upp i kapitel 8.