SOU - Regeringen

SOU 1998:160 Reglering av banker – utgångspunkter 363
per, inte skulle behöva något eget kapital enligt kapitaltäckningsreglerna.
93 Kapitaltäckningsreglerna i sin nuvarande utformning är inte i sig tillräckliga
för att uppfylla de inledningsvis i avsnittet skisserade krav-en
på regler om buffertkapital. En principiell fråga för kommittén är om
arbetet skall inriktas på att omarbeta kapitaltäckningsreglerna eller om
arbetet i stället skall inriktas på att införa kompletterande reglering i
syfte att på ett mer övergripande sätt söka garantera att en bank har tillräckligt
buffertkapital. Mot det första alternativet talar att kapitaltäckningsreglerna
är starkt bundna av EG-rätten och internationella överenskommelser
och att det därför är tveksamt om det är möjligt att genomföra
de långtgående förändringar som skulle krävas enligt detta alternativ.
Det torde för övrigt vara svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att
ensamt slå in på en väg, som skulle leda till omfattande skillnader jämfört
med andra EU-länder. Det ingår inte heller i kommitténs uppdrag att
se över kapitaltäckningsreglerna. Av nämnda skäl gör kommittén bedömningen
att det, i vart fall i det här sammanhanget, inte är lämpligt att
söka förändra kapitaltäckningsreglerna i nämnd riktning, utan arbetet får
istället inriktas på att införa en kompletterande reglering.
9.3.5 Sambandet mellan likviditet och buffertkapital
En banks likviditetsrisk har nära samband med storleken på dess buffertkapital.
Anledningen är att likviditetsrisken ytterst handlar om en
banks möjlighet att refinansiera sig på interbankmarknaden eller hos
Riksbanken, vilken i sin tur sammanhänger med förmågan att ställa säkerhet
för dessa lån. Regler med syfte att trygga buffertkapitalet minskar
därmed likviditetsrisken. Således bidrar både en allmän soliditetsregel
och kapitaltäckningsregler till att begränsa risken för en likviditetskris.
Grunden för detta synsätt utvecklas i det följande.
Bankernas roll som förmedlare av betalningar gör att de ackumulerar
skulder till och fordringar på varandra. Betalningar mellan banker sker
via Riksbankens system för clearing och avveckling (RIX), i vilket varje
bank har ett konto. Bankerna stämmer dagligen av sina respektive positioner
i RIX. Denna information ligger till grund för bankernas s.k.
93
Innehav av statspapper kräver ingen kapitaltäckning för kreditrisk
(däremot krävs kapital för den s.k. generella ränterisken). Detta innebär
dock inte att det skulle gå att starta en inlåningsbank i stort sett utan eget
kapital. Reglerna om oktrojprövning innehåller nämligen vissa regler om
startkapital som innebär att det egna kapitalet skall vara väl avvägt till den
tilltänkta rörelsen (se 6.3.3).