SOU - Regeringen

396 Reglering av banker – utgångspunkter SOU 1998:160
att bankmarknadens samlade förtroendekapital är större än vad varje
enskild bank i det enskilda fallet har anledning att ta hänsyn till, som gör
bankmarknaden speciell. Eftersom en enskild bank i sig kan utgöra en
viktig del av den finansiella infrastrukturen, som i vissa avseenden utgör
en kollektiv nyttighet, kan det finnas skillnader mellan den samhällsekonomiska
bedömningen av värdet att vårda bankens förtroendekapital och
den företagsekonomiska bedömningen.
En enskild banks motiv att vårda sitt förtroendekapital beror på värdet
av bankens förtroendekapital, dvs hur mycket banken har att förlora
på att mista kundernas förtroende. Skillnaden mellan det samhällsekonomiska
intresset och en banks företagsekonomiska intresse är också
beroende av risken i rörelsen. Ju mindre sannolikhet för att en bank
kommer på obestånd desto större anledning har den att vårda sitt förtroendekapital.
De av kommittén föreslagna reglerna som syftar till att
trygga bankernas soliditet är således ägnade att minska skillnaden mellan
samhällets intresse av att förtroendet för bankmarknaden inte rubbas och
en enskild banks intresse av att upprätthålla förtroendet för banken.
Som berörts tidigare kan förtroendet för en bank vika till följd av i
stort sett vilka missförhållanden som helst. För att rimliga rättssäkerhetskrav
skall tillgodoses behöver därför en eventuell regel, som ålägger
banker att på något sätt se till förtroendet utöver vad som är företagsekonomiskt
motiverat, preciseras till omfång och nivå. Att genom en
lagregel generellt ålägga bankerna att se till att förtroendet upprätthålls –
vare sig det gäller den enskilda banken eller bankmarknaden – torde föra
för långt. På det område som träffas av de allmänt hållna bestämmelserna
om soliditet, riskhantering och genomlysbarhet finns inte behov av
ytterligare en allmänt hållen regel om förtroende eller liknande. Vad som
kan vara berättigat är att ålägga bankerna att hålla en viss minimistandard
på sin verksamhet i syfte att hålla förtroendet för bankmarknaden
uppe. Det är dock nödvändigt att relativt ingående precisera i vilka avseenden
som det ställs krav på verksamheten. Den närmare utformningen
av en bestämmelse behandlas i avsnitt 11.2.