SOU - Regeringen

594 Författningskommentar SOU 1998:160
Denna bestämmelse finns i nuvarande 2 kap. 5 §. Ändringen i första
stycket i denna paragraf innebär att det obligatoriska antalet ledamöter i
styrelsen minskas från fem till tre ledamöter; detsamma som föreslås
gälla för bankaktiebolag, se prop. 1997/98:166 s 109.
12 §
Tillstånd för ett utländskt kreditinstitut att driva finansieringsrörelse
från filial här i landet får meddelas endast om
1. institutet i det land där det har sitt säte (hemlandet) driver finansieringsrörelse
och där står under tillsyn av behörig myndighet,
2. rörelsen här i landet kan antas komma att drivas på ett sätt som
är förenligt med 3 kap. 1-3 §§, och
3. insättningar hos filialen omfattas av garantin enligt lagen
(1995:1571) om insättningsgaranti eller av en utländsk garanti som
omfattar insättningar som anges i 2 § lagen om insättningsgaranti och
har en högsta ersättningsnivå som inte understiger ett belopp motsvarande
20 000 euro innan det i förekommande fall har gjorts avdrag för
en självrisk med högst 10 procent av en enskild insättares garanterade
insättning.
Denna paragraf motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 8 §.
Ändringen i första stycket 2 sammanhänger med att sundhetskravet
slopas och att prövningen i stället skall ske med utgångspunkt från kraven
som ställs i 3 kap. 1-3 §§ på soliditet, riskhantering och genomlysbarhet.
Jfr kommentaren ovan till 2 kap. 1 § och där gjorda hänvisningar
till allmänmotiveringen.
Regleringen i tredje punkten är identisk med vad som gäller i dag
gäller beträffande utländska bankföretags filialetablering (se nya 1 kap.
5 § BRL). Bestämmelsen införs som en följd av att kreditmaknadsföretag
enligt kommitténs förslag kommer att få ta emot garanterade insättningar.
Som medlem i EU är Sverige skyldigt att följa bestämmelserna
i det s.k. insättningsgarantidirektivet. Enligt direktivet får garantisystem
inte användas som konkurrensmedel. För EES-ländernas del
förutsätts det att den inhemska lagstiftningen innehåller bestämmelser
som medför att filialer här i landet inte omfattas av mer gynnsamma
garantiregler än de svenska. I likhet med vad som redan i dag gäller för
filialer till bankföretag från ett land utanför EES (se 26 § tredje och
fjärde stycket kommitténs förslag till lag om ändring i bankrörelselagen)
bör samma begränsningar som gäller för garantisystem inom EES
tillämpas för garantisystem i tredje land när det gäller att erbjuda en
garanti för insatta medel, om ett kreditinstitut från ett sådant land driver
verksamhet här i landet genom filial. (Jfr författningskommentaren till
nya 5 kap. 28 § förslaget till lag om ändring i lagen om finansieringsverksamhet.)